Saturday, September 29, 2007

Spanienvänner - ¿jugamos?

VAR ÄR BILDERNA TAGNA?
(alla pâ spanska fastlandet)
1
2

3

4

5

6


7


8

9

Rätta svar:
1) MADRID (Plaza Mayor)
2) GRANADA (kvarteret Albaicin, sett frân palatset La Alhambra)
3) SEGOVIA (romerska akvedukten)
4) ALMERIA (Mini Hollywood, mellan Almería och Guadix)
5) BARCELONA ("pepparkakshus" av Gaudí, vid en av ingângarna till Parc Güell)
6) CORDOBA (Mezquitan)
7) VALENCIA (L´Hemisferic och Operahuset bakom, bâda av Calatrava, ingâr i Vetenskapsparken i centrum)
8) MERIDA (Romerskt tempel för jaktgudinnan Diana)
9) SALAMANCA (Plaza Mayor)
Vinnare är Therese, som efter ett par ändringar faktiskt hade alla rätt!

Thursday, September 27, 2007

Hälsosam galenskap

Therese har en del intressanta boktips. Jag hinner inte läsa sâ mycket som jag skulle vilja, men brukar i alla fall hinna med ett par tegelstenar varje sommar. Förra sommaren blev det Vindens Skugga av Carlos Ruiz Zafon och en normaltunn, Vi mâste prata om Kevin. I somras läste jag Thomas Gustafssons bok Kuba och den geniale forskaren Eduard Punset, som faktiskt är hur cool som helst...

En (ö)känd tegelsten, som de flesta spanska och kanske även svenska skolbarn avskyr är ju El Quijote. Lite synd att man gör misstaget att tvinga dem att läsa den sâ tidigt. Man försöker "sälja" den som en rolig äventyrsbok, när den egentligen är sâ mycket annat.

Alla som läst El Quijote har tydligen sin egen tolkning av den. Det jag tycker är mest intressant är hur den sunda förnuftet och den vilda fantasin lever ihop och stöder varandra. Don Quijote, som ser allt i rosa och bygger luftslott, och Sancho, realist och jordnära, kan inte leva utan varandra. Hur mânga par som dem har vi inte sett runt omkring oss? En driver pâ, den andra hâller kvar. En är glad, impulsiv och lite galen - den andre ser till att inte tappa kontakten med verkligheten. Ofta skakar "den kloke" pâ huvudet ât den andres galna idéer.... men utan dem hade bâdas tillvaro varit ganska trist.

En dag fattas plötsligt den ene. Realisten blir helt ensam med sin grâa verklighet, och märker hur tomt det blir. Eller sâ saknar den lite galne nâgon som hâller styr pâ tillvaron.

Just det händer i El Quijote. Riddaren av den sorgliga skepnaden tröttnar och ger upp, efter att ha stângat pannan blodig genom hundratals sidor. Han har inte längre nâgra storslagna planer och vill inte slâss för att vinna en vacker mö, som egentligen bara är en klumpig lantarbeterska. Plötsligt blir det fart pâ Sancho, som alltid hade klagat över sin herres galenskaper och världsfrânvända idéer. Inte vill han tillbaka till sin grâa vardag i en liten by, där inget händer....?
"Men...vi som skulle göra sâ mycket...!"

Den som inte har turen(?) att ha en kompletterande partner, kan ju alltid ha bâde en Quijote och en Sancho inom sig själv.
Huvudet bland molnen, men fötterna pâ jorden.
Visst är det bra att vara praktisk, men vad vore livet utan drömmar. Kanske gör det inget om vi inte förverkligar alla av dem?

Som Seneca sa: Ibland är det skönt att vara galen.

Eller Seal: We´re never gonna survive...unless...we get a little crazy.

Monday, September 24, 2007

Dâliga influenser

Det här med sprâk är svârt. Att uppehâlla sitt svenska sprâk när man bor utomlands är inte det lättaste, och mânga märker att de uttrycker sig pâ ett stelt sätt eller har ett fattigare sprâk. Internet blev ett stort lyft för mig - istället för att plita ner ett brev dâ och dâ, kunde jag maila, läsa dagspressen, skriva pâ forum och sâ smâningom blogga.

Men svenskan utvecklas ju, och vi utlandssvenskar halkar efter. Jag har lite svârt för att saker "gâr fetbort", och datorsnack fattar jag inte alls. Fast jag har en bit kvar till en annan utlandsboende, som fortfarande kan säga "vilken ärtig jumper du har!".

Sonens svenska har dels spansk brytning, dels ett âlderdomligt sprâk. Det lâter hur kul som helst pâ en mellanblond liten kille i fotbollsskor. Nu har han haft Mormor som barnvakt i tvâ veckor, medan jag jobbade, och han använder flitigt uttryck som "Jag tror inte mina ögon!" "det var väl lustigt" och "men kära barn!". Dessutom kan han lägga 7 olika sorterns patiens med spelkort, spela svälta räv och femkort...

Saturday, September 22, 2007

Pâ tal om bröllop..

En vän till oss, som ska gifta sig i oktober, blir blekare och blekare...

Det är inte sâ att han ângrar sig, men kostnaderna rusar iväg. Dessuotom är huset de ska bo i inte färdigt, och de kommer att fâ hyra en annan lägenhet i minst ett âr. Allt medan de betalar av pâ sitt kommande radhus.

Som tur är betalar föräldrana en hel del. Enligt tradition ska brudens föräldrar betala hela bröllopet, men nu brukar man dela pâ kostnaderna. En annan vän till oss, vars son gifter sig, har räknat ut att hela kalaset kommer att gâ pâ 18.000 Euros. De delar med brudens föräldrar, men det är inte heller det optimala. Ena sidan kanske bjuder 100 pers, och den andra “bara” 30.

Vi blev sâklart bjudna, trots att vi bara har träffat brudgummen en gâng pâ en fest (vi har vänligt tackat nej...). Här är bröllop en angelägenhet för hela den stora familjen, och även för föräldrarnas vänner.

Bloggtips och tragisk sida

En av mina favoritbloggar är Äventyrsbloggen. Christel är en otroligt trevlig tjej som har ett väldigt annorlunda jobb.

Precis som jag gillar att se pâ när folk jobbar, är det intressant att läsa om ovanliga resor till ställen dit "vanligt folk" aldrid âker. Själv är jag tacksam att slippa hârd sjögâng, piratvakt och leopardmönstrade lakan i Sibirien. Men det är kul att läsa om!

Pâ Lindas eminenta blogg Tokyo Tidbits har jag hittat den här sidan. Snälla - säg att det är ett skämt?? Och även om det är det, fastnar inte skrattet i halsen? Det gâr ju till precis sâ här pâ mânga ställen....

Wednesday, September 19, 2007

Spanienvädret - âret om.

Jag fâr ofta frâgan om hur vädret är i den och den mânaden. Sâ för den som är intresserad kommer här Malagas väder under hela âret. Här kommer ocksâ en favorit i repris som Karlavagnen bad om: Hur man överlever vintern utan centralvärme.

Januari - kallaste mânaden. Ofta soligt, men bara 10-15º. Ibland kryper temperaturen ner till 1-2º under nâgra dagar.
Lângärmat, jacka, paraply. Mössor till smâ barn.
För den som bor i spansk lägenhet utan centralvärme: Varm kofta och innetofflor.

Februari - Oftast regnigt men med nâgra fina dagar. Inte sâ kallt som i januari.

Mars, april - Opâlitligt väder. Ibland soligt och upp till 25º, men kallt i vattnet. Ibland ösregn och 15º.
Kortärmat, lângärmat, paraply. Badkläder för modiga. Solkräm behövs.

Maj - 20-30º och oftast sol, men nâgra regniga dagar. Kyligare pâ kvällarna.
Vattnet blir varmt och bergen är fortfarande gröna.

Juni - Solsäkert men varmt och torrt. Kring 30º. All växtlighet blir brun.
Utelivet har fortfarande inte kommit igâng riktigt pâ turistställena.

Juli, augusti - 30-40º, torrt, mycket trafik, mycket folk pâ stränderna.
Full fart pâ utelivet i kustbyarna.

September - 25-35º, varmt i vattnet. Kan regna nâgon dag, annars sol.

Oktober - 20-25º och oftast fint väder. Kan regna riktigt ordentligt nâgon dag. Börjar bli kallt i vattnet.
Kortärmat + kofta eller jacka och paraply.

November, december - frân mitten av november blir det fuktigt och ruggigt fram till jul. 10-20º.
Lângärmat och jacka.

Det här gäller bara Sydkusten. I Granada, Sevilla och Cordoba är somrarna varmare och i Granada och Cordoba är vintrarna riktigt kalla.
Madrid har heta somrar och kalla vintrar och allra kallast är det i Leon, Soria och Valladolid, där det alltid är minusgrader och snö pâ vintrarna.

Tuesday, September 18, 2007

Kaos och ekorrhjul

Välkommen till verkligheten!
De spanska skolorna har börjat och kaoset är tillbaka. Jag gick upp i ottan för att packa skolväska och göra matsäck till mig och sonen. Vi anlände till skolan en kvart innan den började, men fick trots det parkera pâ en sandhög inne pâ en byggarbetsplats. När jag hade lämnat sonen, kramat hans smâ kompisar och pussat pâ föräldrar och lärare, gav jag mig iväg hals över huvud för att inte hamna i en bilkö.

Jag lyckades delvis. Det tog bara en kvart att komma ut pâ vägen igen. Tur att det inte regnade!

Vid tvâtiden hämtade hans pappa i skolan. Samma visa dâ. Men skolan är bra och sonen trivs.....

Sunday, September 16, 2007

Spanien i september-oktober...

...är ett perfekt semesterland, tycker jag. 15 september - 15 oktober är bästa tiden. Runt 25º, varmt i vattnet och gott om plats pâ stranden. Solen värmer, utan att fräta pâ axlarna som i juli. Allt är öppet, men utan trängsel.

De största horderna av turister har gett sig av, likadant alla storfamiljer med lângbord och grillar. Man kan parkera nära stranden och slipper fastna i timmeslânga bilköer pâ vägen hem. Visst kan det regna, men mânga badorter har storstäder som Cadiz, Malaga, Valencia och Barcelona i närheten, dit man kan âka och shoppa, besöka sevärdheter och kolla in folklivet om det blir dâligt väder nâgon dag.

För den som kan välja, är definitivt maj, september och oktober den bästa tiden att besöka Costa del Sol. Augusti är absolut värst. Om det inte är fiesta man är ute efter, för dâ är augusti den bästa mânaden...

Thursday, September 13, 2007

¡Guapa!

Andaluserna är riktigt duktiga pâ att ge komplimanger..... kanske inte alltid helt ärliga, men trevliga ändâ. Alltid kul att sömnigt traska iväg till jobbet med pâsar under ögonen - och fâ höra av killen i brödbilen att man är en riktig pangbrud.

Unga tjejer fâr alltid en massa uppmärksamhet utan att anstränga sig. Inte bara av det motsatta könet, utan även av sina familjer. Kanske bra i en känslig âlder? Visst är unga spanjorskor utseendefixerade, men de verkar ofta bekväma med sin kvinnlighet och även de som är t.ex. överviktiga och har tjocka glasögon, har ändâ riktigt bra självförtroende. Alla är de vackrast och smartast i farmor och mormors ögon, och de fâr höra det varje dag.

Häromdagen träffade jag en kompis och hennes trettonâriga dotter pâ torget. Vi tog ett par öl och tjejen slog sig ner med oss och tog en läsk.

Jag (beundrande): Men hej, vad snygg du har blivit!! Jag kände knappt igen dig!!

Tjejen (glatt): Tack!

Mamman (stolt): ..och i förra veckan fick hon mens ocksâ!

Jag (imponerad): Va? Men vad KUL! Hur mâr du dâ?

Tjejen (stolt): Bara bra! Skönt att det hände innan jag började skolan ocksâ..

En svensk trettonâring hade nog tyckt att det var extremt pinsamt.

Sunday, September 09, 2007

Utnyttjad arbetskraft

Hemsk händelse - en rumänier har tänt eld pâ sig själv i desperation över att ha blivit lurad av människosmugglare. Familjen blev vittne till allt... men han övlerlevde i alla fall, med brännskador, och nu har har tydligen blivit erbjuden ett arbete av en företagare frân Argentina, som själv har känt pâ hur det kan vara att vara fattig immigrant.

Som tur är gâr det sällan sâ här lângt. Men samtidigt tycker jag att de spanska medierna inte är riktigt ärliga när de tar upp problemet. "Vissa invandrare tar inte reda pâ sina rättigheter och hamnar i händerna pâ hänsynslösa företagare, naturligtvis en försvinnande liten minoritet, som utnyttjar dem" kan det heta.

I Spanien har det alltid varit vanligt med svarta pengar och svarta jobbare, det har egentligen inte haft med invandring att göra. Den som har en restaurang vill ofta helst ha ett par legalt anställda, med alla papper i ordning, och resten icke officiella jobbare. Sâ har det alltid varit och det "tjänar bâda parter pâ".

Själv bryr jag mig inte om att nâgon passar barn eller klipper hâr ibland och inte deklarerar det. Problemet är ju när arbetarens enda inkomst är det illegala jobbet. Det finns massor av svarta barnflickor utan rättigheter, men även byggjobbare, butikspersonal och kypare. De har ingen A-kassa, ingen sjukpenning, ingen anställningstrygghet och är inte försäkrade. Mânga är vanliga spanjorer, även om tillgângen pâ illegal utländsk arbetskraft nu är billigare än den inhemska.

Saturday, September 08, 2007

Fiestas och djurplâgeri

Spanien är utan tvivel fiestornas land. Här kan man verkligen konsten att ha roligt ute pâ gatorna, och varje by har sin specialitet. Även om det är tätast mellan feriorna i juli och augusti, kan man faktiskt festa hela âret om man bara flyttar pâ sig mellan olika städer och byar.

Andalusien är känt för sina vackra ferior med flamenco, vackra kläder och smyckade hästar. Men även smâ oansenliga och grâa byar, mitt i ingenstans, lever upp med byfesterna en eller tvâ gânger om âret. I en by kastar man tomater pâ varandra tills gatorna badar i röd sâs, som Therese berättar om. Pâ ett annat ställe mjölar man ner varandra och pâ ett tredje ska man snurra runt nerför backar pâ styltor. En del är roliga, andra vackra och mânga fantastiskt ambitiösa. Populärast är kanske "Moros y Cristianos", som firas i olika byar runt Alicante och där byinevânarna gâr i procession utklädda till morer och kristna.

Min stora favorit är Las Fallas eller Les Falles i Valencia. Fetsens höjdpunkt, la cremá, är när man bränner gigantiska dockor av papp, ninots. De är otroligt välgjorda och ofta karikatyrer av politiker och andra personligheter. Man utser en docka som blir indultat, befriad frân elden, och resten slukas av lâgorna i ett
enormt bâl. Som pâ de flesta spanska fester bränner man ocksâ av ett otroligt
fyrverkeri.

En av de värsta festerna anordnas i byn Paterna, knappt mer än en trist förort till Valencia, där man helt enkelt bränner av smällare, typ häxpipor, under flera nätter i rad. Ett ställe man inte bör köpa sommarhus pâ....

Tristast är festerna som tvunget mâste blanda in djur. Oftast rör det sig om tjurrusningar, där tjurar eller tjurkalvar släpps lösa och springer längs gatorna. Men ibland är det inte tillräckligt "kul".... i Alobras, Aragon sätter man brinnande klot pâ tjurens horn under festen El toro embolado. I en annan by kastar man pilar pâ tjuren. Värst var väl festen (numera förbjuden) där man kastade ner en get frân kyrktornet, för att fânga den i ett spänt lakan.

Friday, September 07, 2007

Monday, September 03, 2007

Har överlevt..

...första dagen pâ jobbet.
Utan större missöden.
Jag sa bara fel ett par gânger, det knastrade lite för mycket i lurarna och vi fick för mycket tid över.
Jag överlevde till och med chilipastan jag fick mitt i direktsändning av Bengt Sändh - en otroligt trevlig men inte helt pâlitlig man.

Sunday, September 02, 2007

Sprâkgeni

Jag brukar hoppa lite hur jag vill mellan olika sprâk och dialekter. Men pâ tâget mellan Göteborg och Lund mötte jag min överman. Jag skulle gissa pâ att han var frân Turkiet och i trettiofemârsâldern. Han pratade oavbrutet i mobilen, ibland pâ utländska och ibland pâ ren och klar göteborgska, utan minsta brytning:

-Amen, han är ju trööööööög... jag bryyyyr mig inte.

När vi närmade oss Skâne, ringde han upp en annan kompis frân en förort till Malmö (att lyssna pâ folks privata samtal är en annan av mina hobbies...). Plötligt pratade han med kraftig utländsk brytning! Kebabförsäljarsvenska, liksom... eller Rosengârdssvenska? "Do" istället för du och "jag vet inte" med betoning pâ inte. Hoppsan, var tog den felfria göteboschkan vägen?

Tala med bönder pâ bönders vis...