Wednesday, August 01, 2007

Ordlös onsdag - Lite trångt, men med obegränsad utsikt


Posted by at
Labels:

15 comments:

Pumita said...

Den utsikten är betalbar, superfin! Fast jag kan inte låta bli att tänka på dem som kraschade i Anderna (har 30 sidor kvar att läsa av den boken).

5:17 AM
Anonymous said...

Härligt! Har du vågat dig upp i planet?! :)

10:01 AM
Cissi said...

härlig bild!!!

11:14 AM
Anna Malaga said...

Pumita - Är det Nando Parrados version du läser? Jag håller på med den också.

Johanna - Ja! Nej! (inte med min man som pilot, men jag har åkt med andra)

Cissi - Visst är det!

11:18 AM
Anonymous said...

Dax att ge sig upp med din man som pilot oxa. Kommer ihag att jag ville bli pilot som liten, men nu är man inte så katig när man kliver på planet.

11:58 AM
Nils & Oskar said...

WOW! Häftigt!

12:36 PM
Admin said...

Här var det goda utsikter - men var sitter du? I ett annat plan?

12:50 PM
Unknown said...

Den lilla människan o hennes skapelser i den stora naturen..

2:10 PM
Sara said...

Jag far lite svindel av bilden... Fast ocksa en härlig frihetskänsla, av luft, rymd och utrymme. Fint!

5:43 PM
Carin said...

häftigt! är det också Marrocko? Men, varför vågar du inte flyga med din man??!!!!

8:25 PM
Pumita said...

Ja, det är Nandos version. Läste ut den idag. Visst är den bra! Jag uppskattar verkligen hans förmåga att berätta om sina tankar och känslor under de svåra förhållandena och hur händelsen har påverkat honom som människa. Det är klart att det var intressant och spännande att läsa om kraschen och hur allt gick till när de räddades, men jag tycker att det andra är mer fascinerande.

9:22 PM
Anna Malaga said...

Carin - Ja, Marocko.
Att ha åkt bil och seglat med honom räcker!

Puman - Precis vad jag tycker. Vi får prata mer om det.

10:53 PM
Anna Malaga said...

härensjö - Du har rätt,men jag väntar lite... :-)

nils och oskar - tack!

mal'ee - Nej, det är min man som sitter i det andra planet och tar bilden. Jag sitter tryggt på min kontorsstol :-)

fotavtryck - fint uttryckt!

Sara - Ja, en svindlande känsla!

10:56 PM
Nejma said...

Vilken härlig känsla det måste vara att flyga bland fåglarna och fara precis dit man vill. Att flyga stort flygplan kan inte vara lika spännande, dom går ju på bestämda rutter.

Synd att han inte kom lite längre åt mitt håll, det hade varit kul att se hur det ser ut uppifrån.

Nu när din man vågat sej till Marocko. När kommer ni och hälsar på?

12:51 PM
Anna Malaga said...

Nejma, ganska snart hoppas jag!

1:49 PM

Post a Comment

Subscribe to: Post Comments (Atom)