Monday, July 04, 2011

Fel nummer

Jag gillar verkligen Fredrik Lindstöms samtalsprogram Vad är en människa? Skönt med folk som har mycket att säga och inget alls att skrika om. En programledare som är påläst, intresserad av ämnet och har egna, roliga infallsvinklar är väldigt sällsynt annars i TV.
Igår var temat goda gärningar och samtalspartnern - såklart - Stefan Einhorn. Trots att spanjorskan i mig tycker att Fredrik är långsam och att Einhorn är mesig, var det skönt att höra dem tala till punkt.

Fredrik läste upp sin egen text om att allt vi gör räknas. Det är inte tanken som räknas, utan handlingen. Brevet du aldrig skickade, orden du aldrig sa, telefonsamtalet du inte ringde, har ingen betydelse alls, trots att tanken kanske var god. Den slutade med "...om du ringer fel och märker att mottagaren drar ut på samtalet: prata lite mer! Om en felringning är det enda samtal en människa får, kan det vara väldigt betydelsefullt"

Det fick mig att minnas när min son, fem år gammal, ringde till sin mormor i Sverige. Han började "Grattis Mormor!" och sjöng lite. Det var ett väldigt pratande på andra sidan linjen och sonen sa mest "ja" och "nej" och berättade lite om vad han gjorde. Efter ett tag fick jag luren....och märkte att vi hade ringt fel tant!! Jag bad tusen gånger om ursäkt, men hon var inte irriterad, bara glad och rörd.
-Det var så trevligt, vilken gullig liten dotter du har!

Min morfars bror råkade ut för en felringning och blev gift! Vid åttiofem års ålder. En helt annan historia, som man kan läsa om här.

7 comments:

Petra H said...

Vad bra med ett tv-tips, ska se om jag kan få in programmet på svtplay. Jag är ju satt i husarrest (sjukskrivning) så dagarna är långa och böckerna håller på att ta slut...
Härliga historier om felringningar! Jag ringde fel flera ggr när jag var i tonåren, glömde lägga till riktnumret när jag skulle ringa till kompisen Håkan. Första gången svarade någon att han inte var hemma, och när jag sedan fick tag på honom berättade jag att hans syster svarat - bara det att han inte hade en syster (jag hade inte så bra koll). Konstigt... Andra gången fick jag pratat med Håkan, men... det var ju inte min kompis Håkan!! Ha ha, jag hade lyckats ringa hem till en ANNAN Håkan :D
Ha det bra uppe i Småland!

Carin Málaga said...

Underbart!

Dosiss said...

Underbar historia om din morfars bror:) Annars har du rätt i att behovet att prata är stort. Jag gjorde hundratals hembesök för nâgra âr sedan för hemtjänstens räkning. Egentligen var jag ute för att kvalitetssäkra men det blev mânga lânga samtal som absolut inte hade med mitt jobb att göra.

Anna Malaga said...

Petra, nä, har du fått reposo (vad det nu kan heta) Trist, men sköt om er!
Kul, Jag gjorde samma sak i Spanien, med en Manolo. Det finns liksom alltid en i alla hem :D

Dossis, du har så rätt!

Veronica said...

Vilken bra blogg du har. Vi åker till Estepona trakten om en vecka och nu har jag massor med utflyktideér. Tack för det! Jag komer från Visby så om ni någonsin kommer iväg till Gotland och vill ha tips så är det bara att höra av sej =)

Kristina said...

Vad glad jag blev när jag, av en slump, klickade fram din blogg och såg att du börjat blogga igen! Den har legat som oanvänd favortit i flera år utan att jag raderat den. Nu förstår jag varför; du skulle ju börja skriva igen. Det är med stor behållning jag läser det du skriver så jag hoppas att du inte gör så långt uppehåll igen :-)

Anna Malaga said...

Veronica - hej och välkommen hit! Kul att du gillar bloggen och hoppas du har en fin semester!

Krsitina - Tack, vad kul att höra! Välkommen tillbaka, nu blir det förhoppningsvis lite oftare.