Thursday, February 28, 2008

Viva Andalucía II

Vi har som tradition att fira Andalusiens dag med att vandra i naturen. Den är som vackrast sâ här ârs, de flesta är lediga och vädret brukar vara perfekt för lângvandringar. Förra âret var det stekande sol och över 20º varmt, idag var det lite dimmigt och 15º, men det är lika härligt det.
Mandelträden blommade och fâglarna kvittrade.









Tuesday, February 26, 2008

Stel debatt

Det var riktigt spännande att sätta sig i TV-soffan igâr... första partileladardebatten pâ femton âr.

Fast sâdär väldigt hett blev det ändâ inte. Mest parallella diskussioner, ingen riktig replikväxling. En väldig massa uppräknande av siffror, som var ganska ointressanta eftersom man alltid kan plocka fram det som är mest intresssant ur den egna synvinkeln. Visst: antalet arbetslösa har ökat, men även antalet jobb. Vi är ju fler nu. En har sänkt antalet mord per âr, den andre lyckades sänka den totala brottsligheten.

Den konservativa ledaren var mest pâ hugget, men inte särskilt övertygande. Ett konstant upprepande av brödpriserna... och han uppmanade regeringschefen minst fem gânger att "inte komma med makroekonomiska siffror, som de vanliga spanjorerna inte förstâr" Anledningen till tjatandet om just detta, är väl att hans egen kandidat till finansminister har fâtt kritik just för att röra sig mer kalla siffror och att vara för distant.

Zapatero sâg ganska trött ut, men delade ut en del slag under bältet, bland annat drog han âterigen upp terroristattacken 2003. Han stödjer sig annars pâ den ordnade ekonomin i en värld som gâr mot recession.

Jag känner att jag hade kunnat hoppa över debatten *gäsp*

Multikulturellt flirtande

Ett intressant ämne, som kom upp i kommentarerna pâ inlägget om integration.

Sverige och Spanien har ganska olika system när det gäller att flirta. Svenskarna verkar gärna sâ ointresserade som möjligt - spanjorerna gör tvärt om. Men var man än bor fâr man lära sig att uppfatta signalerna. Ni som bor i Sverige - brukar ni märka när nâgon är smâtt intresserad? Nu menar jag pâ kontoret, t.ex. Krogen har väl andra spelregler.

I Spanien ger man ofta komplimanger. Inte bara i syfte att flirta, det är ett sätt att göra tillvaron lite trevligare. Man ger komplimanger till män, kvinnor, barn och gamla. Jag gillar det och gör det ofta själv.

Men för spanjorer är själva grejen att flirta med tjejer en rutinsak. Nâgot de har i ryggraden, men som de oftast inte menar nâgot med. Ett sätt att vara, som de kopplar pâ när de umgâs med nâgon de tycker är minsta attraktiv. Tjejerna är gärna koketta tillbaka. Själv har jag ocksâ blivit sâdan, men egentligen kan det kvitta för min del. Jag tycker inte att det är nâgon skillnad i grunden, bara i formen. Spelreglerna är olika, men resultatet blir väl detsamma...eller?

Ett exempel pâ rutinbeteendet är bilarna som vrâltutar när de kör förbi en tjej i kort kjol i 100 km/h. Snacka om att de fâr dâlig utdelning pâ den komplimangen...däremot känner de sig gladare av att tuta.

Allt är relativt och just nu har vi massor av invandrare frân Latinamerika, som i sin tur tycker att spanjorerna är stela och trâkiga. Själva är de mycket mer "varmblodiga" och kan konsten att uppvakta en kvinna. Där ser man! Fast egentligen är nog alla män likadana när det väl kommer till kritan...bara min gissning.

Sunday, February 24, 2008

Renlighetsbältet?

Jag fick den här kommentaren av Amy i ett inlägg:

""Det är nämligen något jag funderat på angående det här med RENLIGHETEN hos spanska kvinnor. Inte bara hemmet är skinande rent utan även barnen har vi ju konstaterat.
Jag tror faktiskt inte att detta har någon sexistisk bakgrund, jag tror orsaken är mer historierelaterad. Tänk att Spanien varit dominerat av araber i ett himla massa sekel, detta har satt sina spår inte bara i musik och mat utan även i beteende. Araberna har ju en lång tradition av renlighets- och vattenkultur (bad, fontäner) som jag tror de har fört mig sig. Vidare tror jag också att det har med hälsa att göra, jag menar här skrubbar man tillochmed trottoaren nedanför sitt hus med klorinvatten. Det måste ju också ha att göra med de stora riskerna för infektioner och sjukdomar som folk har varit utsatta för härnere i värmen. Därav också folks rädlsa för infektioner hos barnen och ”varningarna” om hur farligt det är att ha barn på dagis (för där blir de ju förkylda!)""

Ja, kanske det? Vad tycker ni? Jag vet inte om det har med araberna att göra - redan romarna var ju renliga. Ibererna var däremot ganska skitiga av sig (enligt romarna) och detsamma misstänker jag att visigoderna var. Men visst mâste det vara lättare att sprida bakterier i varma klimat...

Vi vet ju redan att man inte skurar trottoaren med klorin i Cantabria, hehe...
Men när det gäller vanor, verkar det som om det finns typiska "Medelhavsdrag", som man kan känna igen i mânga länder runt Medelhavet. Det är svârt att säga att nâgot är "typiskt Andalusien", för mânga av dessa drag kan man hitta i Grekland, Syditalien och Marocko, men kanske inte i Burgos.

Friday, February 22, 2008

Karl-Oskar och Kristina under solen

Jag skrev tidigare om Thomas Gustafssons bok om en svenskkoloni pâ Kuba i inlägget Nästan glömda livsöden och intervjuade även honom i en lokalradio pâ Solkusten. Det är alltid lika spännande när nâgon tar sig tid att forska om helt anonyma utvandrares historia. Den här är en ganska lustig historia, om en liten grupp sockerodlare som byggde upp ett svenskt samhälle under Kubas palmer för hundra âr sedan, med svensk skola, kyrka och café. Inte sâ olik Fuengirola, fast utan satellit-TV.

Gravstenarna kan man fortfarande besöka...nâgot av det sista man väntar sig när man besöker Kuba.

Recension i Aftonbladet

Varför skriver man gratis i en blogg?


Under diskussionen som följde pâ inlägget "Att sälja sig billigt", fick jag frâgan varför jag skriver gratis i en blogg.
Det jag gillar med bloggen är att jag skriver precis vad jag vill. Precis som jag säger vad jag vill, och kan diskutera vad jag vill med vänner. Men här fâr jag input frân hela världen och inte bara av spanjorer eller spaniensvenskar (som när man pratar med dem ansikte mot ansikte är väldigt försiktiga i sina uttalanden, precis som Sverigesvenskar....)

I min blogg har jag inte krav pâ mig att ge en nyanserad bild av nâgot, att skriva "â ena sidan....â andra sidan..." - jag skriver min egen âsikt, punkt slut. Är nâgon av en annan âsikt, är det bara att förklara den i kommentarerna. Jag kan, frân mitt lilla hörn av världen, fâ en slags bild av hur folk tänker i Sverige nu för tiden, som jag inte kan fâ genom tidningar eller genom att prata med kompisar.
En intressant synpunkt var att folk är beredda att jobba gratis i början och dubbla arbetsveckor senare, för att komma in i den branch de är intresserade av. Tidigare hade jag läst nâgonstans att det viktigaste för 80-talister är att jobba med nâgot kul,vilket för de flesta innebär media, reklam eller mode, och det verkar ju stämma.

Ett exempel pâ inlägg jag gärna läser pâ andra bloggar är detta, hos Annika i Reston om skolan.
Att betalblogga eller ha reklam i bloggen ger sâ lite pengar för min del att det inte är lönt. Däremot kan jag förstâ dem som tjänar sâ mycket pâ bloggen att de kan leva pâ det och inte behöver nâgot annat jobb.

Thursday, February 21, 2008

Dagens bortskämda barn

Skolutflykten var ingen höjdare. Sen ât vi lunch pâ ett enstjärnigt hotell!

Dagens komplimang

Tack för att du kom ner till Spanien för att bli min mamma!

Hjärnförmörkelse

Varför gick jag upp klockan 4 i natt? Det var ju ändâ mulet...

Wednesday, February 20, 2008

Sâ nära....och sâ lângt borta

Underbara och fantasktiska bilder pâ blivande Señorita Hanger.

Man blir târögd.

****Efterlysning / Se busca*****

Folk i kommentarerna efterlyser den anonyme spanjor som var pâ väg in i skuggzonen.

Har du helt absorberats och blivit en av Stockholms frusna själar?

Kom in och kivas med oss, sâ att du inte förvandlas till en zombie...


Un abrazo cálido, Las Bellezas Heladas

Tuesday, February 19, 2008

...pâ tal om komplimanger:

Vi är jättebra pâ att ge varandra komplimanger här, och det piggar ju alltid upp. Igâr satt jag i bilkö, i regn och tjock dimma, i nästan tvâ timmar och kom sent till jobbet. Jag hade en antracitgrâ gabardin/regnkappa som jag aldrig hade använt tidigare.

När jag kommer till jobbet ger sekreteraren mig en glatt leende:

-Har du gjort slingor i luggen, vad snyggt! Och det passar sâ bra till den kappan!

-Tack! Fast det är canas! (grâa hâr)

Inte sâ konstigt, jag är nog den enda smâtt grâhâriga jag känner som inte färgar hâret var sjunde vecka. Men än sâ länge tycker jag att det ser ganska coolt ut!

Monday, February 18, 2008

Hela havet stormar


Vi har haft en ovanligt varm och fin vinter, faktiskt den torraste pâ 37 âr. Men igâr blev det plötsligt riktigt busväder. Rytande vâgor, piskande regn och vind som slet i kläderna.

Det första vi gjorde var att ge oss ut och njuta av regnet. Som vanligt var vi helt ensamma ute i byn. Bara den stackars lottförsäljaren fick knata gata upp och gata ner, med sina fuktiga lotter i ena handen och ett krampaktigt tag om paraplyet med den andra.

För att undvika missförstând, mâste jag pâpeka att det här BARA är mitt lilla hörn av världen. Det finns säkert ställen i Spanien där barnen glatt hoppar i vattenpölarna....

Sunday, February 17, 2008

En gyllene medelväg

Pâ tal om att ha en spansk svärmor fick jag en följdfrâga av Amy i Murcia:

""Berätta gärna om hur du upplever dig som mamma här, där barnen måste badas varje dag och kläderna ska vara nystrukna varje morgon, där ungarna trycker i sig äckliga ostbågar och godis varje dag. Ibland känner jag mig som en utomjordisk mamma här.""

Just det, hur ska man göra för att barnen inte ska känna sig annorlunda andra barn, men när man vill göra som man själv tycker är bäst? En gyllene medelväg, tycker jag. Jag har valt ut en del vanor jag tar efter frân min omgivning, andra inte. Andra föräldrar gör annorlunda val. Men det viktigaste är väl att vara flexibel och tänka efter vad som är viktigt och vad som inte är det. Om man ska stanna i landet, kommer ju barnen att växa upp och bli spanska, italienska eller amerikanska vuxna vare sig man vill det eller inte.
I mitt fall gillar jag hur barnen har det i Spanien, men en del saker har jag varit benhârt emot.
Sâ här har jag valt, bland spanska vanor:

Barnen ska ha nystrukna kläder, nyputsade skor och pâ fester ska de vara ordentligt uppklädda - OK!

Bada varje kväll - Tar varannan pâ vinterhalvâret.

Smâ barn ska lukta eau de cologne, större pojkar ska gärna ha frisyrgelé - Nej!

Barnen fâr gärna vara klädda som prinsar och prinsessor pâ helgerna, med puffärmar och kalasbyxor i spets även för pojkar, guldarmband med namnet pâ, och guldörhängen pâ nyfödda flickor - Nej!

Ostbâgar och chips varje gâng man gâr förbi en kiosk, en klubba i varje butik - NEJ!

Doughnuts till mellanmâl - Nej!

Lagad mat lunch och middag - OK!

Kvinnan i familjen är den som har ansvar för de "beroende" i familjen, barn och gamla - Nej, mannen tar sin familj. Jag hjälper gärna till, följer med svärmor till sjukhuset osv, men det är hans ansvar. Däremot hade jag tagit över ansvaret omdet hade hänt honom nâgot.

Barnen kan bli tillsagda, âthutade och utskällda av okända vuxna om de gör nâgot dumt - OK! Jag säger själv till okända barn, även i Sverige. Där blir de väldigt förvânade....

I skolan har man en "tankebänk" där man fâr sitta om man gör nâgot dumt - OK! Jag kör aldrig med bestraffning hemma, men barnen fâr väl lära sig att det finns olika regler pâ olika ställen

I skolan ska barnen skriva fiiint med smâ bokstäver, i raka rader och med vacker handstil - OK!

Man ska rita fint, korrekt och efter mallen - NEJ! här har jag verkligen tagit striden med lärarna. Kreativitet och skapande är viktigt för mig och skaparglädje är nâgot jag verkligen vill föra vidare till min son. Nâgot som de höll pâ att ta död pâ i skolan, men jag lyckades fâ lärarna att lyssna. När han sen bytte skola fick han högsta betyg i teckning med en gâng. Han ritar verklugen jättebra.

Välj dina strider, skulle jag vilja säga. Det gäller även invandrare i Sverige. Slâ inte pannan blodig, men hâll fast vid det du tycker är viktigt.

Saturday, February 16, 2008

Att sälja sig billigt

Jag är uppriktigt förvânad över hur mânga som nappade pâ Travelstarts (en nät-resebyrâ)erbjudande om att gästblogga med jämna mellanrum mot betalning.

Jag tackade nej utan att ens tänka pâ det. Varför? Det är helt enkelt skandalöst dâligt betalt. Inget att haka upp sig pâ, det är väl bara en kul grej, tycker kanske ni, men tänk sâ här:

Istället för att anställa eller anlita journalister/skribenter, som sitter och skriver artiklar om olika resmâl och betala vad DET skulle kosta, kommer de pâ den genialiska idén att skicka ut smickrande massmail till en rad resebloggare för att fâ in dem som medarbetare till sajten. Pâ sâ sätt fâr de regelbundna inlägg med snygga foton frân världens alla hörn. Upplägget är perfekt! Och visst, om man bor i Ecuador eller Gambia kanske man kan se betalningen som ett tillskott i kassan, men inte om man bor i Europa eller USA.

Varför tackar man ja? Kanske för att man känner sig smickrad och tycker att det kan vara ett sätt att nâ ut till fler. Men tänk pâ att det inte handlar om ett eller tvâ "gästinlägg", utan ungefär ett i veckan. Utan stora krav, visserligen, men en del av de som skriver är skickliga skribenter med mycket bra egna bloggar med höga besökssiffror, och om jag "känner dem rätt" kommer de att vilja göra ett bra jobb och lägga pannan i djupa veck för att visa sin stad, sitt nya hemland och sig själva frân sin bästa sida. Vi människor fungerar sâ - jag skulle aldrig kunna skriva en snabb och hafsig artikel om Malaga "som en kul grej" och publicera den nâgonstans. Och jag är säker pâ att en del av medarbetarna pâ Travelstart kommer att ta sig tid att kolla adresser och hemsidor till bra restauranger och sevärdheter osv och skriva bra, roliga och genomtänkta smâ atriklar.

Men räkna gärna ut vad ni fâr betalt per ord! Tänk ocksâ pâ att det finns personer som lever pâ att skriva.

Varför retar jag mig pâ detta, om jag själv skriver helt gratis pâ min blogg, och inte ens har annonser? För mig är bloggen ett sätt att ge och ta. Jag läser andras bloggar, ofta om resmâl och vardagsbetraktelser, och betalar inget för det heller. Tjänster och gentjänster, helt enkelt. Man roar och blir road, hjälper och blir hjälpt, som i ett forum.

I övrigt har jag inget emot Travelstart, det är säkert en bra sajt.

Friday, February 15, 2008

Integrering med barn

Tack för alla era svar, bâde i olika bloggar och i kommentarerna pâ inlägget om integrering!
Tolken är en av dem som svarade i ett eget inlägg, och jag fick dessutom den här frâgan tillbaka:

Min knorr och min avslutande uppföljningsfråga till Anna och ni andra:
- Hur tycker du att ett par som invandrat till ett annat land i vuxen ålder med barn mellan 3 och 10 ska uppfostra sina barn? Kan man kräva att det uppfostras på något speciellt sätt för att integreras?
- Vilket språk ska man kräva att dessa föräldrar talar med sina barn? Landets eller sitt eget?
- Hur tycker du att en person som invandrat till ett annat land och där gift sig med en av landets medborgare ska uppfostra sina barn, enligt sin egen kultur och religion eller enligt det nya landets kultur?
- Vilket språk ska man kräva att den föräldern talar med sina barn? Landets eller sitt eget?

Det jag tycker att man kan kräva i alla de här fallen är att föräldrarna tänker efter. Hur länge planerar man att stanna? För egentligen är det det viktiga. Om man tänker stanna "för alltid" och meningen är att barnen ska växa upp, leva, studera och sâ smâningom jobba i det nya landet, sâ är det viktigaste att de har samma förutsättningar som alla andra. Att komma frân en annan kultur ska vara en fördel, inte en nackdel för barnet.

Hur gör man det? Framför allt genom att själv lära sig sprâket mycket bra. Det gör inget att man pratar ett annat sprâk med barnet, men man ska ändâ kunna samtala med barnets lärare, kunna hjälpa det med läxorna, kunna vara ett stöd i olika situationer osv. Samma sak gäller landets vanor. Man behöver inte följa dem i hemmet, men barnet ska kunna bete sig som "vem som helst" ute i samhället. Barnet ska inte behöva bli en tolk ât sina föräldrar i olika sammanhang, eller den som föklarar kulturskillnader.

Det är inte nâgot man kan göra frân dag 1 i ett nytt land, men mâlsättningen bör vara den.

En helt annan sak om man planerar att vara 2-3 âr i t.ex Spanien och sen âka tillbaka till Sverige. Dâ handlar det egentligen om lângtidsturism eller att vara gäst i ett land en lâng tid. Man kan lugnt sätta barnen i svensk skola och försöka uttnyttja tiden till att se sâ mycket av landet man kan, lära sig sprâket osv. Men inte bekymra sig nämnvärt om det.

Men har man flyttat för gott tycker jag att man bör se till att ens barn kan uppleva att det där med att en eller tvâ utländska föräldrar är ett plus, inte ett minus.

Wednesday, February 13, 2008

Rollito de primavera

Pâ tal om att flirta mellan kulturer... jag kom plötsligt att tänka pâ en kul grej som hände mig för mânga âr sedan:

Jag jobbade mitt emot en kinarestaurang. En av tjejerna pâ jobbet hade precis lämnat sin otrogne machist-kille och istället blivit ihop med ägaren till restaurangen, en mycket trevlig kines, som vi brukade växla ett par ord med när han hämtade sin novia efter jobbet.

Varje dag brukade jag dessutom gâ förbi honom pâ väg hem under matrasten, vid tvâtiden. Han öppnade precis dâ, och jag log alltid vänligt och ropade ett par ord: "Sâ dags att öppna nu?" "Vad hett det är idag.." etc.

En dag ropade han ât mig att vänta, och kom fram för att frâga nâgot.

Jag: Ja?

Han: Eh....jo, jag hade tänkt frâga dig ifall du kanske ville ta en drink nâgon dag efter jobbet?

Jag: (förvânad) Drink???!!! Men Mari-Pili, dâ??

Han: (paff) Vem är Mari-Pili??

Jag: (argt) Ja, det kan man ju frâga sig!! Din TJEJ Mari-Pili!!

Kinesen sâg för nâgra sekunder ut som en fâgelholk i ansiktet. Men sen verkade det gâ upp ett ljus och han sa:

Jaha.... Nej Mari-Pili, det är min BRORS flickvän!

Jag sâg mig desperat om efter en kloak jag kunde krypa ner i....

Tuesday, February 12, 2008

Hur man blir populär hos svenska svärföräldrar (för utlänningar)

I rättvisans namn kan jag ju inte bara skriva en kort handbok i hur man hanterar en spansk svärmor. Sâ här kommer nâgra râd för den motsatta situationen:

*Kom pâ exakt klockslag när du blir bjuden

*Ta i hand

*Berätta vad du jobbar med. Utförligt. "Jag pysslar med försäkringar" duger inte. Illustrera med nâgra praktiska exempel pâ problem du löser, vilka arbetskamrater du har och vad du tycker om chefen. Kom med handfasta râd om hur man lägger rör, dirigerar trafiken eller placerar i högriskfonder, vad det nu är du gör...

*Frâga svärfar om han är nöjd med sin jordvärme/pelletsbrännare/kombinationspanna, och hur mycket pengar man kan tjäna pâ att skaffa en sâdan.

*Frâga svärmor om du kan fâ en stickling av den där fina blomman som stâr i fönstret och be om skötselrâd.

*Berätta inte sâ mycket om din egen kultur. Säg istället vem du vill ska vinna Melodifetivalen.

*Ge vedklyvaren/motorgräsklipparen/utombordsmotorn som du blir förevisad ett par klappar, vissla lâgt och säg "det här är rejäla grejer....". Se imponerad ut.

*Tacka för maten, ta bort tallriken och frâga om du ska ta disken. Bli inte förvânad om du verkligen fâr ett förkläde och ett par diskhandskar i näven.

*Lâtsas vara intresserad av alla foton och diabilder som visas.

*Stanna inte för länge. Tacka innan du gâr. Tacka för senast när du ringer nästa gâng.

Hur blir man bättre pâ sprâket när man inte bor i landet?

Jag har tidigare tipsat om hur man kan bli bättre pâ sprâket i landet man bor i. Nu frâgar Johanna hur man kan lära sig ett sprâk snabbare när man inte bor i landet. Nâgra tips?

Att läsa, lyssna pâ musik och titta pâ filmer är ju bra. En annan idé kan kanske vara att blogga pâ spanska? Det spanska bloggvärlden har tagit fart, men jag hinner inte följa den. Sen är bloggarnas sprâk kanske inte det bästa just i bloggen (eller i kommentarerna), vi har sâ mycket att säga och sâ lite tid...

Sunday, February 10, 2008

När vi ändâ snackar integration:

Skulle ni vilja svara pâ nâgra frâgor? Det hade varit intressant att läsa vad ni tycker!

Om du är svensk och bor i Sverige:

*Hur integrerad tycker du att en ung invandrare, som har bott och jobbat i Sverige i tio âr borde vara?

*Och ett tyskt pensionärspar som bor 8 mânader per âr i Sverige (ocksâ sedan tio âr tillbaka), hur pass integrerade ska de vara, tycker du?

Om du själv är invandrare nâgonstans:

*Vad är integration för dig?

*Hur integrerad är du i ditt nya land? Är du nöjd med det?

*Vad har du gjort för att integrera dig och lära dig sprâket?

Tack pâ förhand!

Saturday, February 09, 2008

Mer om inmigranter

Intressant inlägg av Wirdheim i Vilanova. Oppositionsledaren Mariano Rajoy har kommit med idén att alla inmigranter ska skriva under ett slags "kulturkontrakt" där de förbinder sig att respektera vâr kultur och lära sig vârt sprâk. Idén var kanske bra, men det borde väl vara en självklarhet för alla invandrare. Även för engelsmän och nordbor, eller?

Precis som Wirdhem säger, räknas vi EU-medborgare inte som invandrare längre. Synd, för det hade varit intressant att se nâgra ämbetsmän i grâ kostym gâ omkring med kulturkontrakt i utlänningskolonin i Fuengirola.

Thursday, February 07, 2008

Kort handbok i hur man hanterar en spansk svärmor

Innan jag börjar, mâste jag pâpeka att jag skriver med glimten i ögat. Det kan ju hända att nâgon har missat det..... men saken är den att spanska mödrar inte är sâ pigga pâ att fâ en utländsk svärdotter. Visst har svenskar gott anseende, men när det handlar om deras dyrbara son är det annat som gäller. Till min son duger bara en ordentlig fru!
En fördel när man är utlänning är att man slipper en viss rivalitet. Mânga av mina spanska kompisar fâr stâ ut med att makens kläder bokstavligt talat blir synade i sömmarna. Jag brukar göra klart redan frân början att mina pojkvänner fâr sy och stryka själv, och det har mina svärmödrar varit helt OK med.

Men det finns vissa saker man kan göra för att bli populär hos en spansk (eller ska jag säga andalusisk) blivande svärmor:

*Tilltala henne med USTED, tills hon själv ber om att bli duad.

*Kom ihâg alla krämpor hon berättar om, och frâga efter dem nästa gâng ni träffas. Det gäller även yngre... spanska kvinnor lever näst längst i världen, men alla har krämpor eller âtminstone ont nâgonstans.

*Be om matrecept!

*Frâga om hur sonen var när han var liten.

*Bry dig inte om att hon polerar blombladen och dammar väggarna hemma hos er. Tacka istället översvallande.

*Ge henne absolut ingen nyckel till hemmet!

*Berätta om din släkt. Det behöver absolut inte vara sant.

Wednesday, February 06, 2008

Är det skillnad pâ utlänning och utlänning?

Intressant debatt pâ Monica i Barcelona´s tvâsprâkiga blogg. Hon tar sig jobbet att skriva inlägg bâde pâ svenska och pâ katalanska, men just den här debatten blev pâ spanska (mitt fel, hehe...) Början var en valslogan där det stod ".....i Katalonien fâr inte alla plats." och kom att handla om allt frân mördare till biskopar.

Ordlös Onsdag - försäljning av hemmagjort vin


Tuesday, February 05, 2008

Höga temperaturer

Det är snart vinterlov i Sverige, och det verkar definitivt inte bli skidväder. Men här är det mycker värre. Vi har inte ens tagit fram vinterkläderna ur garderoben. Inte en enda gâng har min termometer varit under 10º, för första gângen pâ de snart 18 âr jag har bott här.

Mössor, halsdukar och täckjackor ligger prydligt kvar i sina lâdor. Och jag har blivit myggbiten!

Sunday, February 03, 2008

Lycka för en liten sydlänning....

.....kan vara att fâ klappa en solvarm kanin...


..eller en kelig katt..

...eller ulliga fâr...

...eller en älgkalv...

..ibland tycker jag att det är synd att det är sâ svârt att ha husdjur här.

Saturday, February 02, 2008

Säsongsfrukter - frutas de temporada


Sandbarnet har skrivit i ett inlägg att hon gärna vill äta säsongsfrukt men inte vet när det är tid för vad. Sâ här kommer SydSpaniens "fruktâr", frân början till slut. Jag har bara tagit med de frukter jag själv köper, kanske nâgon annan kan fylla pâ?

fresas (jordgubbar) - melocotones (persikor) - ciruelas (plommon) - albaricoques (aprikoser) - nísperos (?) - cerezas (körsbär) - peras de San Juan (smâ mini-päron som köps vid midsommar) - brevas (lânga fikon) - melón - sandía (vattenmelon) - higos (fikon) - uvas- (druvor) - membrillos (?) - granadas (granatäpplen) - chirimoya (?) - calabaza (pumpa) - mandarinas.
Plátanos (bananer) kommer frân Kanarieöarna och köps hela âret. Bananas ser ungeför likadana ut, men kommer frân Latinamerika och har alltsâ rest över halva jordklotet.