Friday, January 27, 2012

Svensk skola i Spanien

Med tanke pâ förra inlägget och kommentarerna om spansk skola, kan det kännas som ett lockande alternativ att välja svensk eller internationell skola. Mânga rika spanjorer sätter sina barn i brittisk eller fransk privatskola, för att det ska ge barnen prestige, kontakter och en sprângbräda till en karriär i nâgot multinationellt företag.
Svenska skolan var aldrig nâgot alternativ för mig. Det finns en i Fuengirola, men den är dyr och ganska liten och sliten. Dessutom ligger den lângt frân mitt hem och jag hade inte känt nâgot samvaro alls med föräldrarna i svenskkolonin. Det är inte min värld, helt enkelt. Däremot kan man använda sig av deras svenskundervisning för barn med svenska som andrasprâk, som brukar hâllas pâ kvällar och helger. Ett bra alternativ för halvsvenska barn ute i världen, och ett tillfälle att lära känna andra svensktalande i samma âlder.
Svenska skolan har usel press och blev i beskriven som ett problem i svensk radio och TV. Skolan beskrivs som en bubbla mitt i samhället, omgärdad av höga murar, med elever som inte kan spanska.
Alla skolor i Spanien har höga murar. Det finns inte pâ kartan att barnen skulle leka "lösa" runt skolan, som de gör i Sverige. Barn gâr över huvud tagit inte utan uppsikt nâgostans och leker inte ensamma pâ lekplatser, föräldrarna är med. Under mina âr pâ den skandinaviska radion, fick jag tvärtom ett mycket bra intryck av den svenska skolan. Engagerade föräldrar, bra sammanhâllning och nöjda elever. Svenska skolan utomlands har för övrigt bättre resultat än svenska skolor i Sverige. Vad det beror pâ har jag hört mânga âsikter om. Svenskar i Sverige tror att det är för att utlandssvenskar är högutbildade. Svenskarna pâ utlandskolorna tycker att undervisningen är mer personlig, stämningen är bra och alla känner varandra. En främligsfientlig sajt har teorin att det skulle bero pâ att utlandsskolorna är etniskt svenska, vilket inte är sant; mânga av eleverna är inte etniskt svenska.

Nackdelen med svenska skolan är just att den är en bubbla i samhället. Varken lärare, rektor eller föräldrar pratar sâ bra spanska att de kan föra ett samtal med myndigheter t.ex. och de har ofta ingen kunskap alls om spansk kultur och samhälle. Ofta är det eleverna själva som startar "integreringsprojekt", som konserter och sportevenemang, för att fâ lite kontakt med spanska ungdomar.
Förra âret uppdagades en illegal svensk skola i Orihuela, Alicante. Den hade fungerat i över 10 âr och var godkänd av svenska skolverket. Men skolans ledning hade tydligen glömt att man även behöver spanska tillstând. Skolan stängdes och det blev väldiga skriverier i den lokala pressen. Lokalen lâg nämligen i ett köpcenter och barnen lekte utanför, skolgârd fanns inte. Myndigheterna klagade över hur svârt det var att förklara för föräldrarna vilka rättigheter och skyldigheter de hade, eftersom de inte kunde spanska. Rektorn klagade, i den svenska lokalpressen, över att politikerna ville sätta dit dem för att fâ poäng inför valet.(?!)
Men bubblan vissa spaniensvenskar lever i är ju inte skolans fel. Frâgan är mer hur man kan driva en verksamhet i ett land utan att kunna sprâket eller veta nâgot alls om vilka lagar och regler som gäller.

Dessutom blir det lätt en ankdammsmentalitet inom smâ grupper, där folk har väldigt mânga âsikter om varandra. Rektorerna pâ svenska skolan är misstänkt kortlivade. Spansk skola verkar enklare, trots allt...

13 comments:

K-L said...

Svensk skola hade aldrig varit något alternativ för oss även om vi haft en i närheten. Svensk skola i Sverige, spansk skola i Spanien. Vad händer med de här elever när de ska börja på universitet och fortfarande bor i Spanien men inte kan språket ordentligt? Eller åker alla tillbaka till Sverige?

Jag tycker att det är ganska spännande att jag ofta har fått frågan om mina barn går i svensk skola. Undrar om spanjorer som bor i Sverige får samma fråga? För mig är integration viktigt var man än kommer ifrån och var man än bor. Att bo i en svenskbubbla skulle inte kännas bra för mig.

Bella said...

Jag har också svårt att förstå det där med att leva i en svenskbubbla i ett annat land. Som K-L skriver. Mycket tjat i Sverige om integration bla bla men sen när svenskarna är utomlands så vill de leva på svenskt sätt, äta svensk mat, umgås med svenskar etc.

Min spanske kille tycker det är så spännande och exotiskt med öppna förskolan, sångerna på svenska - Ja, han börjar få en blick in i hur hans spaniensvenska sons liv kommer se ut i Sverige...

Jag är nöjd med mitt beslut om svensk förskola i SVerige för min son

Tuvilda said...

Jag håller med er.

Anna Malaga said...

K-L Nästan alla fortsätter pà universitet i Sverige, eller börjar jobba. Inte helt lätt heller, mânga har aldrig bott i vanlig svensk vardag.
Nâgon enstaka fortsätter pâ spanska universitet. Jag fâr ocksâ ofta frâgan om svensk skola.

Bella, det lâter jättemysigt!
Jag tycker ocksâ att det är ganska intressant att svenskarna som grupp är sâ dâliga pâ integration när de ger sig iväg. Radioprogrammet har ju letat upp riktiga skräckexempel, men tyvärr finns det en hel del att välja pà...

Tolken said...

Jättebra bägge skolinläggen. Jag tänkte skriva en kommentar från belgiskt perspektiv på min blogg, men har inte hunnit ännu. Under tiden passade jag på att ge dig en utmärkelse på min blogg :-)

Anna Malaga said...

Tack Tolken!

JB said...

Så intressant!! Min fundering är dock, om vi bestämmer oss för att tillbringa vinterhalvåret i Spanien, och dottern (11 år) inte kan mer än några meningar på spanska ... lär det bli svårt för henne att hänga med alls i en spansk skola. Jag funderar mycket över detta. Jag vill att hon ska ha spanska som sitt tredjespråk (hennes pappa är engelsman så hon har det och svenskan som modersmål) men hur ska hon lära sig det och samtidigt kunna ta in skolundervisningen om den är på spanska? Några tips...?
Bästa hälsningar,
Lena Furberg! :-)

Anna Malaga said...

Hej Lena! Jag tror att det finns tvâ alternativ om ni vill att hon ska ha spanska som tredjesprâk:
*Gâ pâ svensk skola (finns i Fuengirola och Marbella), men bosätta sig i ett spanskt omrâde. Prata med folk sâ mycket som möjligt; grannar, folk i affärer osv. Gâ pâ nâgon spansk fritidsaktivitet. Spanjorer är öppna och lätta att prata med, tyvärr väljer de flesta svenskar bort dem och umgâs med andra svenskar. I de allra värsta turistbyarna finns det dessutom en viss motsättning mellan spanjorer och utlänningar.
*Gâ pâ spansk skola, men dâ borde hon kunna läsa spanska, annars blir det svârt. Mânga skolor har stödundervisning, men den är ju ocksâ pâ spanska. Föräldrarna bör ocksâ kunna hyfsad spanska, sâ att de kan prata med lärare osv.

Anna Malaga said...

OBS: Det här är ju bara mina âsikter, det finns mânga svenska familjer som âker ner, sätter barnen i spansk skola och sâ är det bra med det, liksom. :)

JB said...

Åh, tusen tack, Anna, för kloka svar!! Dottern läser spanska i skolan istället för engelska, som hon ju redan kan, men undervisningen är ju inte direkt intensiv (...) och även om vi tycker hon är jätteduktig, lär hon knappast kunna säga mycket i verkliga livet, på plats. Jag och mannen kan noll spanska, några ord bara, så där finns ingen hjälp att få.....
Jag funderar också över hur det ska fungera rent betygsmässigt, om hon delar sin tid mellan tvp länder. Den svenska skolan är väldigt stelbent tycker jag, och där finns inte mycket utrymme för arrangemang utöver det vanliga. Men det får jag forska i och lösa på något vis.
Och så var det ju katterna, ja.... Hunden är rabiesvaccinerad och har pass, det kan även katterna få, men kan man ta med sig katter så långt, blir dom uppätna av .... finns det nån typ av coyote i Spanien...? Himmel, jag måste börja läsa på, det hör jag...... ;-)
TUSEN tack i alla fall för goda råd, och inspiration!!
Bästa hälsningar,
Lena!

Anna Malaga said...

Nej, JB, inga coyotes :) Det finns en bunke vargar, men inte i Andalusien.

Henrik said...

Det var intressant läsning om de jämförelsen mellan skolorna. Vi funderar på att flytta till Spanien och just hur vi skall göra med skolan är kanske den största frågan. Vår dotter är sju år och går i ettan. Skolan hon går i nu är vi inte speciellt nöjda med. Hon har inte alls lärt sig så mycket som vi förväntat oss och det tycks vara mycket bråk, tjafs, dålig disciplin.

Fast den spanska skolan låter kanske lite extrem åt andra hållet ... Hon är dessutom ganska kreativ och tycker om att skapa saker. Det skulle vara synd om den sidan inte fick utvecklas i skolan.

Jag tror också det skulle bli väl tufft för henne att börja direkt i en spansk skola direkt, så vi funderar på att i så fall låta henne gå i svenska skolan ett år eller så till att börja med. Vi har pratat om att bo i området runt Torrevieja. Är det någon som har erfarenhet av den svenska skolan är?

Anonymous said...

Alla internationalla skolor är bubblor. Våra stackars barn har gått i flera år på BSB (British School of Barcelona) och det var/är hemskt. Inte nog med att det är en bubbla i Spanien. Det är också många bubblor i bubblan; med Engalska barn som inte pratar Spanska, Ryska barn som inte pratar Engelska eller Spanska, andra barn barn som inte heller pratar Engelska eller Spanska, och, det värsta, Katalanerna som kan men som vägrar prata Spanska och som inte kan prata Engelska. Då måsta jag säga att Svenska skolan låter mycket bättre med bara två språk och kulturer:)!