Tuesday, January 01, 2008

En skâning i Norrland

I Mikael Niemis geniala bok "Populärmusik frân Vittula" finns ett roligt stycke där han beskriver hur en skolpojke frân Pajala ser pâ Skânekartan: ett otroligt virrvarr av vägar och städer. Han frâgar sig hur nâgot sâdant kan se ut i verkligheten.

Pâ samma sätt stirrade vi skânska ungar pâ Lappland och kunde knappt fatta att det var sâ tomt. Lilagrâtt, vidsträckt och med smâ orter i mitten av ingenstans, med namn som Bastuträsk och Övre Sopperâ. Vilken start i livet fâr man om man växer upp i en by med ett sâdant namn....?

Tjugo âr senare, när jag bodde i Malaga och jobbade som representant pâ ett läkemedelsfóretag, fick jag en av mina galna idéer. Jag kunde ju plugga pâ distans i Sverige!? Halvtid skulle jag nog klara av... Jag hittade en utbildning jag gillade pâ Umeâ Univeritet. Perfekt, där hade jag aldrig varit!

Eftersom jag älskar tâgresor, beslutade jag mig för att ta tâget frân Lund till Umeâ. Det tog tvâ dagar, men det var det värt, för Höga Kusten var underbart vacker (en del av vägen fâr man ta bussen). Glad i hâgen klev jag av i Umeâ, där snön täckte marken. Naturligtvis hade jag vinterkläder... i alla fall det som bâde i Skâne och Malaga räknas som vinterkläder, nämligen lâng kappa, läderhandskar och snygga, högklackade läderstövlar. I centrum kunde jag knappt ta ett steg - de hade inte saltat gatorna!! Jag stapplade fram frân stolpe till stolpe med min resväska... hur kan folk gâ pâ is???

Väl framme vid busstationen tittade jag mig förväntansfullt omkring. Norrland kändes fruktansvärt exotiskt, om än svinkallt. OK, jag hade inte väntat mig renar pâ gatorna, men âtminstone nâgra samer i folkdräkter, utmärglade veganer och annat kul. Tyvärr blev jag besviken, för alla sâg normala ut. Däremot förstod jag varför de kunde ta sig fram pâ is - alla hade stövlar med en slags tjock sula av kork och gummi.

När bussen kom hittade jag en ledig plats och slog mig tacksamt ner i värmen. Det första jag hörde var inte sjungande norrländska utan ett rivigt "¡¡Hace un frío de huevos, tío!!" Jag stelnade till och vände mig om, lika förnärmad som om Amundsen hade hittat en korvkiosk vid sitt mâl. "Var kommer NI ifrân???" "Frân Madrid... och du dâ?" frâgade de, artigt men ointresserat. Det visade sig att Umeâ var fullt av spanska utbytesstudenter. Där ser man. De var förresten ännu sämre klädda än jag, i jeansjackor och lâgskor. Nâgra av dem har nu tydligen startat ett café i Barcelona som heter "FIKA".

Världen blir mindre och mindre...

fortsättning i morgon

22 comments:

la linda said...

jaså minsann, FIKA... det har jag aldrig sett. undra vart det befinenr sig då... god fortsättning!

Anna Malaga said...

Linda - Ingen aning, faktiskt, det var ambassadören i Madrid som berättade det. Hade varit kul att gâ dit.

Dina said...

Ja, norrland är verkligen exotiskt för oss skåningar. Saltar gator gör man väl förstås inte längre, mer än i Stockholm. I Lund är det väl grus som gäller! Mindre effektivt mot halkan men mer miljövänligt. Jag köpte en jättebra sak när vi var på besök hos våra släktingar (mannens morbror med tillhörande kusinskara) - broddar! Kändes verkligen friluftsaktigt, men ack så tryggt på promenaderna.

Dina said...

Oj, jag menade ju att jag köpte broddarna i Umeå! Där var jag lite snabb att skicka kommentaren.

Anonymous said...

Känns lite lustigt för mig som är född och uppvuxen här i Umeå att gå in på en blogg från någon som bor i Spanien och läsa att norrland är exotiskt... För oss ter sig dock Skåne med sina gula fält och historia mer exotiskt.

Cattis said...

jag fascineras...inte bara av att världen är liten. Tycker det är än mer fascinerande att vårt eget land som ju är så AVLÅNGT faktiskt bjuder på så pass olika miljö och klimat.

Jätteintressant läsning du bjuder på idag.

Tack!

Anna Malaga said...

Dina - Ja, det har du nog rätt i. Skönt att man inte saltar längre, dâ. Broddar lâter kul ;-)

Estrella - Hej och välkommen hit1 Ja, kul, va? Allt är exotiskt bara med ser det pâ tillräckligt lângt avstând..;-)

Cattis - Tack! Jag gillade verkligen att âka frân söder till norr och hoppas âka ännu lÄngre upp snart.

Anonymous said...

Vilken spännande syn du hade på Norrland. :) Visserligen har jag aldrig varit ovanför Åre, men jag förstår nog att det inte springer renar på gatorna i Umeå. Det är ju inte ens särskilt långt upp. :) Jag väntar med spänning på fortsättningen.

Pumita said...

Haha, vilket sammanträffande med spanjorerna! De verkar resa rätt mycket i Norden numera. Jag vet att det finns fler utbytesstudenter från Spanien i Finland också än vad det har funnits förr.

På tal om Populärmusik... gillade jag boken. Kände igen mig i rätt mycket och skrattade gott.

Anonymous said...

Kul inlägg och en god fortsättning på det nya året.

Är själv uppvuxen i Blekinge och fick som barn Norrland beskrivet (av skolan faktiskt)som ett ställe där det var mörkt hela vintern och ljust hela sommaren så folk blev tokiga och deprimerade! Trots detta flyttade jag dit, eller kanske på grund av detta. När något beskrivs som konstigt och galet blir jag nämligen nyfiken! En arbetskamrat till mig åkte till skåne för att fira jul och det lät på henne som om hon skulle till ett annant land, undrar vad de äter för mat i skåne etc! Fascinerande att trots att världen krymper och vi blir allt mer världsvana så är Sverige så långt och vi har så många förutfattade meningar om varandra!

Elisabeth said...

Haha, Norrland ja, det är faktiskt lite exotiskt, även för mig som bor i "nordliga" Göteborg! Bara det att det är snö där när det är grönt gräs och blommor här är exotiskt i sig. Och så dessa avstånd! Och skotrar! Dessutom är det, som någon redan påpekat, faktiskt lite häftigt att Sverige är så långt. Det tar lika lång tid (inklusive tågbyten med väntetider) att åka tåg från Göteborg till Österrike som det tar att åka (direkt)-tåg från Göteborg till någon stad någonstans i Norrbotten, och det är lite fascinerande.

Anna Malaga said...

Barajagjohanna - Ja, visst hade jag! Kul när ens fördommar kommer pâ skam ;-)

Pumita - Visst var det urkul! Jag trodde jag var den enda sydlänningen där, jag som hade âkt sâ lângt, hahaha...

Anonym - Ja, visst är det intressant, som du säger, att världen krymper och samtidigt har vi sâ dâlig kontakt mellan norra och södra Sverige.
Hoppas du varken blev galen eller deprimerad! :-D

Elisabeth - Ja, det tar bara tre timmar att flyga frân Kph till Malaga. Kanske knappt fyra frân Góteborg? Till Umeâ tar det längre tid, frân Sturup med byte i Stockholm.

Monica said...

Hihi! Jo, det var ett gäng spanska utbytesstudenter även nár jag pluggade. Faktiskt, vid vissa tider av âret behöver man inte âka sâ lângt frân Umeâ för att se renar, det finns vinterrenbetesmark (snyggt ord!) bara nàgra mil bort, mot Vindeln!

Hur var det nu, blev du klar med alla kurser??? Annars är du varmt välkommen att bo hos oss om det finns behov av ytterligare besök! (och även annars!)

Fast faktiskt, just Skâne känns lite "nästan utland!" INte Lund dock, men där nere i Ystad och Trelleborg. Minns att jag kände sà första gângen jag âkte förbi för att ta färga till travemünde. Fast, de senaste gângerna jag besökt Skâne har det känts ganska helnormalt! MEN - pâ ett sätt är det trist att Sverige är sâ oerhört slätstruket och helt lika... För 100 âr sen var det nog ganska annorlunda mat i Skâne och Västerbotten. Det enda som verkar vara kvar ar väl svartsoppan och spettekakan, samt palten och div reninspirerade rätter. Mer diversitet är ju berikande!

Petchie75 said...

Ha ha, Anna jag känner igen mig så mycket - bara att åka till Sthlm från Bryssel i januari förra året var en upplevelse. Kunde inte komma ihåg vad för slags skor och jacka jag hade när jag bodde "norrut" dvs Linköping.. Jag halkade också omkring med mina högklackade stövlar och frös i min Benetton-kappa medan stockholmarna hade rejäla kängor och tjocka Canada Goose-jackor..
Jag är också skåning och har alltid tyckt att Norrland är exotiskt (för att inte tala om Finland!!) - var där för första gången 2006 och fick se Kiruna, Björkliden, Riksgränsen - wow!
Jag gillade inte Populärmusik från Vittula, måste vara den enda som inte fattade det stora i den boken :-(

Anna Malaga said...

Monica - Hej igen ;-) Oj, dâ mâste jag kolla pâ renar nästa gâng!
Nej, bara 60 poäng tog jag, tror jag... sen fick jag barn och sen började jag jobba med nâgot annat. Men det var kul sâ länge det varade. Lärarna och skolkamraterna var trevliga ocksâ.
Diversitet är berikande, just det! Bara jag slipper surströmming.

Petra - Haha, ja där ser du, inget nytt under solen... Jag skulle ocksâ gärn avilja se Riksgränsen, men där gâr knappt nâgra vägar, ju :-D Âtminstone ser det ut sâ pâ kartan.
Populärmusik var kanske inte direkt nâgon STOR bok, men bitvis genial, tycker jag. Han har lyckats fâ en väldigt personlig stil. Jag gillar hur har beskriver första gângen han hörde en rockplatta... sen skrattade jag högt ât det där bröllopet där alla satt och tittade under lugg tills de fick ordentligt med brännvin, och den hysteriskt trugande finska kärringen. Finns massor av geniala glimtar i hela boken. Men smaken är sâ olika, tur att alla inte gillar samma böcker. Jag fâr spader av en del storsäljare, som nâgra kompisar älskar.

christel said...

Vad roligt skrivet! Jag hoppas det gick bra på kursen! Och definitionen på vinter och vinterkläder är verkligen olika ;) Umeå kryllar för övrigt av utbytesstudenter, jag bodde i korridor en lång stund och lärde känna folk från hela världen!

Jag tycker det känns lite "utomlands" att vara i skåne, det är ju till och med ett nytt språk ;)

christel said...

Förresten angående ortnamn: Jag har under min uppväxt varit med i idrottsklubben Nedre Soppero IK ;)

Thérèse said...

Ha ha vilket kul inlägg om ditt besök i Norrland. Jag har inte själv varit så mycket i Norrland och tycker det verkar spännande , det lilla jag har sett har jag gillat så jag skulle absolut gärna resa dit igen. Verkar vara en del spanska utbytesstudenter även här i Uppsala numera.

Skåne upplever jag inte som lika exotiskt fast det kan bero på att jag har släkt där och under hela min uppväxt åkte dit regelbundet. Numera är det mest kompisar i Skåne jag håller kontakt med och åker oc hälsar på.

Precis som du gillade jag Vittula och bröllopet var hysteriskt roligt med den trugande kärringen och bastutävlingen

Petchie75 said...

Jag kanske borde läsa boken igen, det var ju ett tag sedan och nu känner jag faktiskt TVÅ norrländskor (träffade i Bryssel)..
:-)

Anna Malaga said...

Christel - Aoo i hilvedde!
Vilken höjdarklubb! ;-) Fast ni hade kanske kul? Jag hade gärna haft en keps med det klubbnamnet, hihi..

Therese - Du fâr passa pâ och prata spanska med dem!

Petra - Ja, det tycker jag. Saknar du nâgot i Bryssel, förresten?

DeepBlueSea said...

'fika' håller på att ta sig in i engelskan.

Alla australiska utbytesstudenter som varit i Sverige - de kanske inte lär sig så mycket svenska men de kan ordet 'fika'!

Hey, let's go for a fika!


Saludos de Melbourne

Anna Malaga said...

Deepbluesea - Men vad kul!! Tänk om fika blir lika polulärt som pizza och sushi ;-)