Monday, January 28, 2008

Slum mitt i centrum


Nâgot som mânga städer runt Medelhavet har gemensamt: bredvid nya höghus och fina hotell, ligger rivningsfärdiga slumkâkar. Om man tar en genväg mellan tvâ exklusiva butiker, kan man hamna i ett kvarter med gamla hus med utslagna rutor och väggar som stöttas med pâlar. En del av dem är fortfarande bebodda.
Men Malaga har förändrats mycket pâ de senaste tio âren. När jag kom hit sâg nästan hela centrum ut sâhär.










27 comments:

Lillie dAmour said...

Vad härligt du skriver Anna, jag har lust att ta ett glas vin med dig och sedan äta lunch pâ stranden.
Kram

Sofia said...

Sâ där ser det ut i Marseille fortfarande - fast kanske inte sâ länge till, de rustar för fullt.

Anonymous said...

Hej, en liten offtopic-fraga eller hur man sager det. Hur lang tid tog det for dig att fa alla papper ratt och riktigt for att kunna gifta dig har? Hjalpte damerna pa konsulatet till nagot eller maste man ta reda pa allt sjalv? (jag menar springa till ayuntamientot 20ggr med olika kopior bara for att hora att nagot fattas). Och hur ar det med oversattning? Hoppas du har lust att svara aven om jag bytt amne.
Tessan

Anna Malaga said...

Lillie - Tack! Bara att komma hit med Ryan!

Sofia - Här är det ett väldigt rustande ocksâ. Egentligen är det charmigt, men det kan inte vara kul att bo där..

Tessan - Det tog en evig tid och var jättekrângligt. Ärligt talat trodde jag aldrig att det skulle vara sâ svârt att gifta sig inom EU, och jag var beredd att strunta i allt ;-)
Jag kan hjälpa dig, men hur lângt har du kommit, sâ slipper jag dra hela historien?

Anna Malaga said...

..och översättningen ska göras av en auktoriserad översättare/traductor jurado. Du kan fâ en lista pâ auktoriserade översättare pâ konsulatet.

Petra H said...

Samma sak i Bryssel - fortfarande! När jag kom dit för 5 år sedan undrade jag om de inte hade byggt upp husen som raserades under 2:a världskriget - sk "bombhål" överallt... men nu har de flesta hålen byggts igen..
Kommentar till Tessan: det är mycket lättare att gifta sig i Sverige med en spanjor än tvärtom ;-) du behöver inte ens få nga dokument översatta utan det fixar Skattekontoret internt (och det krävdes bara spanskt pass och intyg att blivande maken var ogift).

Anna Malaga said...

Petra H - Jasâ, t.om. i Bryssel? Jag som tycker det verkar s elegant (har inte varit där själv..)
Jag börjar förstâ varför folk gifter sig i Sverige istället! Men vet du hur det blir med arvsrätt, underhâll vid ev. skilsmässa osv? Gâr man efter reglerna i landet man är skriven i ändâ?

Erik Wirdheim said...

Ett väldigt intressant ämne tycker jag, speciellt om man jämför med Östeuropa.

Prag hade många ruffiga bakgator 1989 men de är numera omgjorda till "intima, lite spännande svårfunna" restauranger.

I Barcelona, däremot, kan man hitta hlea förfallna kvarter vägg i vägg med turiststråken.

Och ändå är Katalonien/Spanien fortfarande mycket rikare än Tjeckien. Jag förstår det inte riktigt.

Anna Malaga said...

Erik - Tja.. pga planekonmin, kanske? Under kommunisttiden bestämde väl staten vad som skulle underhâllas/renoveras, och dâ renoverade man väl âtminstone en hel gata eller byggde ett nytt omrâde.
Här är ju nästan alla byggnader privatägda.
En annan intressant detalj är att de här riktigt fallfärdiga husen bara finns i städerna. I byarna kan man vara fattig, men man kalkar sitt hus och sopar framför sin dörr.. Däremot ser man ofta vräkiga trevâningsvillor bredvid smâ, ruffiga fiskarstugor.

Anonymous said...

Hej Anna, Tack for svar. Jag har inte kommit nagonstans alls annu. Formodligen blir det brollop nasta sommar, sa jag har ju ett och ett halvt ar pa mig. Kanske ar lagom att jag borjar med den cirkusen i sommar da? Jag kan hora av mig lite langre fram nar det borjar narma sig.
Tessan

Erik Wirdheim said...

Om det ändå vore så enkelt, att planekonomin visste att sköta om kulturarv, en inte. År 1989 var när kommunismen föll.

Sedan dess har tjecker, polacker och inte minst balterna lagt ner en massa resurser på att rusta upps sina hus.

Kan det inte vara så att "hus" har ett högre känslomässigt värde för folk från kallare länder?

Jag fortsätter att söka svar.

amy murcia said...

Till Erik
Tror också hus verkar ha högre känslomässigt värde I norden. Ja redan i Frankrike lägger folk ner mycket mera affektivt värde i husen än vad man gör i Spanien. Har ofta funderat på vad det beror på, men efter mina år här konstaterar jag att hus i Spanien förmodligen endast är investeringar. Därför är ett gammalt hus inget att satsa på utan ”låt det ruttna eller riv skiten”, är det som gäller. Jag har aldrig hört någon av mina kollegor pratat om sina hus eller sina far-morföräldrars hus som något värdefullt man väntar på att ärva, renovera, rusta upp. Inte heller har jag hört någon prata med nostalgi om sitt barndomshem (Alltså själva huset). Här ligger värdet mera i människorna som vistas i husen. Bo hemma länge, umgås jättemycket med mor o farföräldrar på ett sätt som vi aldrig skulle göra. Nu generaliserar jag förstås, undantag finns ju alltid överallt.

Anna Malaga said...

Där sa ni något! Folk pratar ofta nostalgiskt om byn de växte upp i, men inte om själva huset...och de vill gärna ha kvar hus och rötter i byn, men då kan de lika grna köpa en modern lägenhet.
Nordbor är väl så illa tvugna att vara inomhus under större delen av året..;-)

Anonymous said...

Hmm ... har jag missat något? Jag gifte mig kyrkligt här i Spanien och har inte "blandat in" Sverige på ngt sätt. Har inte ens angett att jag har gift mig härnere eftersom jag är utflyttad ... Man kanske borde göra det ..?? Det enda papper jag lämnade in var ett utdrag från folkbokföringen om att jag var ogift i Sverige, och det lämnade jag in oöversatt (fast på engelska naturligtvis).

Lena / Sevilla

Erik Wirdheim said...

Amy och Anna,

Tack för underbara kommentarer!

Erik

Anna Malaga said...

Tessan - Egentligen är det inte sâ svârt. Jag behövde:
1) Pass (det har du)
2) Intyg pâ var du är skriven (fâr du pâ ditt ayuntamiento)
3) och 4) certificado de nacimiento och certificado de estado civil.
Här kom problemet. Det finns bara "utdrag ur personregistret" i Sverige och det vill de ofta inte ha i byarna här. Ok, kanske i Malaga capital.. annat de inte förstâr är personnummer, de vill ha ett födelsedatum. Sen ska det vara pâskrivet av myndigheten, översatt och stämplat med Haag-apostillen. Det gör Notarius Publicus i Sverige.
Grattis förresten..;-)

Lena - Hej, vad kul att höra om din erfarenhet! Tja..prästerna i Sevilla kan kanske engelska, men det var omöjligt i min by ;-) Jag gifte mig borgeligt, pâ râdhuset.
Men behövde
du inte ens Haag-apostillen?
Det är upp till dig om du vill anmäla i Sverige att du är gift, annars är du officiellt ogift där. Jag blev sur, sâ jag struntade i det. Antagligen kan jag fâ ut ett "utdrag" där jag fortfarande är ogift och gifta mig med nâgon annan om jag skulle vilja :-D

Erik - Tack själv!

Pumita said...

Det ser rätt slitet ut... men som du skriver har det hänt mycket på tio år. Jag var i Málaga för snart åtta år sedan och upplevde då just de kontraster du beskriver. Ett konstigt minne jag har är polissirenerna som ekade mitt i natten och gjorde att jag hade svårt att sova.

Anonymous said...

Ja, lustigt nog tog de emot intyget på engelska utan att knorra det allra minsta. Jag lämnade naturligtvis också in certificado de apadronamiento förutom det svenska personbeviset. Jag strök under födelsedatum med överstrykningspenna för att de direkt skulle se det, eftersom det ju är det som är intressant, förutom föräldrarnas födelsedatum och samtliga namn, som också måste anges överallt.
Det funkade till och med på "la curia", biskopsämbetet alltså, eftersom jag riktigt gjorde slag i saken och konverterade när jag ändå höll på (annars får man ju dispens för att ta nattvarden som protestant när man gifter sig med en katolik), så jag är officiellt katolik i Spanien, men har inte gått ur svenska kyrkan heller;-)
Vi har en liten söt "libro de familia" med alla uppgifter i, och när jag skulle bevisa att jag var helt skatteskyldig här i Spanien skickade jag en stor bunt papper till svenska skatteverket, däribland vigselbevis och familjeboken, och informerade dem om att jag var gift i samma veva och bad dem föra in det i mina uppgifter. Men de har de inte registrerat någonstans. Jag är igång och söker dubbelt medborgarskap och på det utdrag ur folkbokföringen som krävs för det står jag som ogift fortfarande, så jag måste antagligen informera skatteverket om att jag är gift (en gång till), annars kan det kanske bli problem vid ansökan om spanskt medborgarskap.

Hälsn Lena

Anonymous said...

Jag glömde att säga att jag inte behövde legalisera utdraget och inte översätta det heller, så jag behövde inte Haag-apostillen. För det är väl den stämpel som notarius publicus eller UD sätter på dokument för att legalisera dem?

Hälsn igen Lena

Anna Malaga said...

Pumita - Ja, det har blivit otroligt mycket bättre. Det rör sig ju dessutom inte om egentlig slum, utan bara om rivningskâkar mitt i stan. En del gamla hus renoveras varsamt och det är ju trevligt.

Lena - Tack för all din info! Säkert är det mânga som blir hjälpta.
Jag tror att prästerna blev charmade av att du blev katolik
;-).
Egentligen är det skrämmande att svenska myndigheter är sâ oitresserade av att man gifter sig. Jag frâgade var jag skulle registrera mig och dâ sa de att...tja, det kan du väl kanske göra...om du vill...

Anonymous said...

Javisst är det så, jag uppfattar också ett ointresse hos svenska myndigheter i den här frågan.

Vi som flyttar utomlands permanent är för övrigt inte intressanta för den svenska staten eftersom vi inte är produktiva i landet och därför inte bidrar till Sveriges ekonomi. Jag har faktiskt hört att svenska ambassader och konsulat har instruktioner om att de inte "ska" hjälpa utflyttade svenskar "alltför mycket" (förutom pass och sådana grundläggande saker) på grund av detta ... Det känns ju tryggt och bra ...

En rolig sak med att gifta sig kyrkligt här var den kurs man går innan. Det handlar mycket mer om själva samlivet och olika aspekter av det när man gifter sig än religion, och det var väldigt intressant och framförallt tankeväckande. Det är ju något som berör alla som lever ihop, vare sig man är gift eller inte. Vi var cirka fem par och hade gruppdiskussioner och dessutom hade vi en modern präst så vi körde rollspel och sånt, det var jättekul:-)

Och ja, prästerna var klart charmade;-) Min då blivande man och jag hade en trevlig pratstund inne på kontoret där allt var som i en svunnen tid (tänk dig prästerna i Gudfadern typ), med den högste ansvarige prästen.

Hälsn Lena

Anna Malaga said...

Lena - Tack för all din info! Jag tänkte faktiskt frâga dig om "el cursillo prematrimonial", men jag tyckte att det var lite väl indiskret ;-)

Anonymous said...

Tack tack,
For mig blir det borgligt brollop (som vi inte berattat om for superreligosa svarmor annu). Men om oversattningen maste ha Haag-apostillen av Notarius Publicus i Sverige, i sa fall, maste oversattningen goras dar? Eller ar Haag-apostillen till for att legalisera dokumentet som Lena sager?
Spannande det dar med el curso prematrimonial. Nar min vaninna gifte sig i kyrkan for nagra ar sedan berattade hon aldrig for prasten att hon var "madre soltera" och hade en 15 aring hemma. Da hade hon nog aldrig fatt gifta sig i kyrkan.
Tessan

Anna Malaga said...

Tessan - Just det, för att legalisera.
Jag var ju ocksâ madre soltera, fast det var min sambo/pappan till barnet som jag gifte mig med. De flesta tyckte att det var att göra saker i fel ordning.
Prästen hade nog ocksâ tyckt det
:-D
Min svärmor är ocksâ troende katolik, men det gick bra.

Anonymous said...

Jag tänkte bara tacka för din blogg. Jag är snart på väg till Cádiz för tre månader och har tack vare din blogg fått en massa nödvändig förhandsinformation om Andalusien och kulturen där. Tack ska du ha! mvh/ Daniel

Anonymous said...

Jag tänkte bara tacka för din blogg. Jag är snart på väg till Cádiz för tre månader och har tack vare din blogg fått en massa nödvändig förhandsinformation om Andalusien och kulturen där. Tack ska du ha! mvh/ Daniel

Anna Malaga said...

Daniel - Vad kul! Ha sâ trevligt i Cadiz!