Saturday, October 13, 2007

Rabalder pâ nationaldagen

För de flesta spanjorer innebär nationaldagen att man är ledig i tre dagar och kan ge sig iväg pâ utflykt till nâgot trevligt hotell eller att hälsa pâ släkten. Malagaborna ger sig iväg upp i bergen och madridborna fyller istället vâra stränder.
I Madrid, Katalonien och Baskien blev det rabalder som vanligt. Särskilt i Madrid, där Zapatero blev utbuad. Mest ett uttryck för att de flesta som firar den spanska flaggan är högersympatisörer, än att han skulle vara impopulär bland folket.

Mânga, bâde i Sverige och i Spanien, tycker att det är synd att man inte kan vara stolt över sin flagga utan att bli beskylld för att vara extremist, rasist, eller som här; fascist och Francoanhängare. Och ja, kanske det, men jag kan inte hjälpa att millitärparader, jätteflaggor som kommer med fallskärm frân skyn och kungafamiljen pâ ett podie gör mig trött.

Att vara svensk, eller spansk, är för mig en känsla. Det har inget med flaggor, gränser eller politik att göra. Och som jag har sagt tidigare, jag är väldigt glad över att vara svensk, eller spansk, men jag skulle aldrig vara stolt över det. Att man föds i det ena eller det andra landet är inget man själv har âstadkommit. Och att t.ex. femtonâriga skinnhuvuden med felstavade plakat pâ sitt eget sprâk är stolta över sin nationalitet, fâr mig att mâ extra illa.

13 comments:

KARLAVAGNEN said...

OLE! Instämmer helt och fullt!
Plakat stavas inte det med ck? (Skojar bara)

Pumita said...

Jag ser nog mest framemot ledigheten också. Har inget större behov av att fira min nationalitet, varken svensk eller finsk. I Finland bakade vi alltid pepparkakor på självständighetdagen eftersom den infaller den 6 december.

Anna Malaga said...

Karla - Tack. bevara Sverje svenst! ;-)

Pumita - Ja, synd att sâ mânga använder sina lediga dagar till att irritera sig pâ andra.

Thérèse said...

Instämmer helt. Det är mer än känsla att vara spansk eller svensk och precis som du blir jag trött av millitärparader, jätteflaggor som kommer med fallskärm frân skyn och kungafamiljen pâ ett podie.

Fröken Nina said...

Här har jag nog varit tidgare och snurrat! =) Återkommer för att läsa in mig. Ska till Madrid om två veckor! =)

Anna Malaga said...

Therese - Vi är pâ samma kanal ;-)

Fröken Nina - Vad kul! Hoppas du fâr riktigt trevligt!!

Ann Ljungberg said...

Jag är rätt ny i Spanien och hade helt missat detta med nationaldagen. Råkade få tag på levande kräftor (från Guadalquivirområdet) som jag kokte på svenskt sätt och åt i fredags. Vi drack snaps och sjöng svenska snapsvisor till förstås. Ajjj :-)

OBS, litteraturevenemang på svenska skolan i Fuengirola den 4/11 kl 14.00, fritt inträde, välkommen!

Anna Malaga said...

Ann - Hej och välkommen, bâde till Spanien och till bloggen! Litteraturevenemanget lâter spännande, det tycker jag att vi ska prata mer om. Jag tittar in pâ din blogg ocksâ.

Tolken said...

Tittar bara in för att påminna om att nu är det dags för månadens inlägg igen! 20 oktober!

Liam H Wandi said...

Hej alla. Jag ar stolt. Jag ar stolt att nar jag berattar for folk om Sverige och Goteborg sa ar det inte bara Gudsnatur som jag ar glad for, men aven vad vi har gjort med den och hur vi alltid stravar efter att bevara den. Det ar jag stolt over. Sverige och den svenska nationaliteten/kanslan ar och har alltid varit i konstant evolution, och sa lange det pekar at ratt hall, sa forblir jag stolt over att vara svensc :)

The Hanssons said...

håller med dig. Önskar dig en bra dag

Anonymous said...

Apropå Zapatero! När jag var i Spanien för några månader sedan, beskylldes han för allt. Fick en känsla av att han är riktigt illa omtyckt. När regnet stod som spön i backen sa barägaren att det också är den där förbannade Zapateros fel ;-)

Anna Malaga said...

Tolken - Just det, tack för pâminnelsen. Fördomar är nâgot jag gärna skriver om.

Liam - Jag tycker ocksâ att det pekar âr rätt hâll, âtminstone för de flesta. Vi fâr inte glömma att tiderna ändras...det här med miljötänkandet är nâgot nytt, som svenskarna har kommit lângt med. Men i början av sextiotalet var det ingen som brydde sig om miljön, hur svensk man än var.

Nika - Tack detsamma!

Berndt - Hej och välkommen till bloggen!
Tja, Zapatero är regeringschef, sâ det är klart att det mesta är hans fel ;-) Precis som i Sverige är ca hälften "vänster" och hälften "höger", men här är det större motsättningar mellan de bâda blocken sedan lâng tid tillbaka. Det har mer med ideal och livssyn att göra och inte sâ mycket om plânboksfrâgor som i Sverige.