Saturday, February 16, 2008

Att sälja sig billigt

Jag är uppriktigt förvânad över hur mânga som nappade pâ Travelstarts (en nät-resebyrâ)erbjudande om att gästblogga med jämna mellanrum mot betalning.

Jag tackade nej utan att ens tänka pâ det. Varför? Det är helt enkelt skandalöst dâligt betalt. Inget att haka upp sig pâ, det är väl bara en kul grej, tycker kanske ni, men tänk sâ här:

Istället för att anställa eller anlita journalister/skribenter, som sitter och skriver artiklar om olika resmâl och betala vad DET skulle kosta, kommer de pâ den genialiska idén att skicka ut smickrande massmail till en rad resebloggare för att fâ in dem som medarbetare till sajten. Pâ sâ sätt fâr de regelbundna inlägg med snygga foton frân världens alla hörn. Upplägget är perfekt! Och visst, om man bor i Ecuador eller Gambia kanske man kan se betalningen som ett tillskott i kassan, men inte om man bor i Europa eller USA.

Varför tackar man ja? Kanske för att man känner sig smickrad och tycker att det kan vara ett sätt att nâ ut till fler. Men tänk pâ att det inte handlar om ett eller tvâ "gästinlägg", utan ungefär ett i veckan. Utan stora krav, visserligen, men en del av de som skriver är skickliga skribenter med mycket bra egna bloggar med höga besökssiffror, och om jag "känner dem rätt" kommer de att vilja göra ett bra jobb och lägga pannan i djupa veck för att visa sin stad, sitt nya hemland och sig själva frân sin bästa sida. Vi människor fungerar sâ - jag skulle aldrig kunna skriva en snabb och hafsig artikel om Malaga "som en kul grej" och publicera den nâgonstans. Och jag är säker pâ att en del av medarbetarna pâ Travelstart kommer att ta sig tid att kolla adresser och hemsidor till bra restauranger och sevärdheter osv och skriva bra, roliga och genomtänkta smâ atriklar.

Men räkna gärna ut vad ni fâr betalt per ord! Tänk ocksâ pâ att det finns personer som lever pâ att skriva.

Varför retar jag mig pâ detta, om jag själv skriver helt gratis pâ min blogg, och inte ens har annonser? För mig är bloggen ett sätt att ge och ta. Jag läser andras bloggar, ofta om resmâl och vardagsbetraktelser, och betalar inget för det heller. Tjänster och gentjänster, helt enkelt. Man roar och blir road, hjälper och blir hjälpt, som i ett forum.

I övrigt har jag inget emot Travelstart, det är säkert en bra sajt.

56 comments:

Dosiss said...

Jag känner inte till Travelstarts (mâste googla om det). Jag hâller till viss del med om det du skriver men min första tanke var; Genialt! En ortsbos tips om bra restauranger, hotell, sevärdigheter är bra mycket bättre än glassiga kataloger. Ett exempel; min man âkte till Litauen för ett âr sedan för att se en basketmatch. De hade turen att träffa pâ tvâ Litauer som var hemma pâ semester men som i vanliga fall pluggade franska i vâr hemstad. Min man och hans kompisar fick en lokal guidning av Vilnius av dessa tvâ killar och min man pratar fortfarande om den resan.

Maria, Barcelona said...

Hej från billiga jag.

Anna Malaga said...

Dossis - Det är ju det jag menar, idén är genial, frân Travelstarts sida. Men de tjänar ju pengar pâ sin sajt. Killarna du pratar om gjorde ju din man en tjänst, och han hade säkert gjort dem samma tjänst om de hade kommit till er hemstad.

Maria - det är ju inte du som är billg, men du säljer dina artiklar väldigt billigt jämfört med vad de är värda.

Maria, Barcelona said...

Jag skriver ju ändå samma sak till min egen blogg. Gratis.

Samma inlägg på en annan blogg genererar mer trafik till min egen.

Om jag dessutom får betalt för att göra reklam för min egen blogg: Fantastiskt.

Man behöver inte alls göra ett resereportage. Du kan skriva om nästan vad som helst. Genialt från båda håll tycker jag.

Verkligen win-win.

P.S. Jag vet naturligtvis att jag inte är billig. Du snappar bara inte upp min typ av humor.

Anna Malaga said...

Maria - Nej, du behöver inte göra ett resereportage. Men när du gör det kommer du att lägga ner tid pâ det och du kommer att göra ett bra jobb. Och ibland kommer du att skriva trevliga smâ kâserier. Som du och jag ändâ gör i vâra bloggar, gratis, men dâ tjänar inte nâgon annan pâ det.

tolken said...

Hmm, svår diskussion. Jag har ju också valt att göra min blogg reklamfri och tycker bara att jag ska skriva om det som "angår mig" och hoppas att det intresserar andra. Men å andra sidan är min trafik till bloggen mycket blygsam. Det räcker dock för mitt ego :-) och jag blir glad när jag kan hjälpa någon, vilket jag gör ibland.
Som Dosiss säger är det ju kul om man kan använda bloggar till att kommar djupare in i landet man reser till (så vet jag att min parisblogg funkade/r ibland). Men jag kan inte annat än hålla med Anna om att man inte ska sälja sig till underpris. Jag lever väldigt nära det i min tolkvardag. Oseriösa tolkbyråer raggar upp språkstudenter som säljs in som kvalificerade tolkar. Priset ut till kund är samma som om de anställt mig, men studenten får halva mitt arvode och vinsten går rakt ner i byråns ficka. Det värsta för mig är att det skadar anseendet så fruktansvärt mycket. Det flesta drar då slutsatsen "ok det funkar inte med tolk vi kör på engelska istället".
Värst är nog ändå de företagen som planterar produkter hos bloggare med höga besökssiffror för att de ska skriva om den, hur dold reklam är inte det.

Anna Malaga said...

...och Maria, visst snappar jag upp din ironi, men det här var ett allvarligt inlägg, och nu har du ju trots allt gett ett seriöst svar. Jag tror att din kommantar sammanfattar de flestas spontana reaktion när de fâr ett sânt erbjudande.
Men om du tänker ett varv till?
Att folk jobbar nästan gratis, tror jag inte är en win-win situation i det lânga loppet.
En liknande grej var ju t.ex. metrobloggens erbjudande om att börja blogga hos dem och fâ betalt per sidovisning. Samtidigt skulle de fâ rättigheter till alla texter och bilder man publicerade.

Anna Malaga said...

Tolken - Ja, en svâr diskussion, men nu har jag ju rört om i grytan lite....;-)
Trist med tolkmarknaden, precis samma situation gäller översättare. Samma problem där.

Annika said...

Jag tror att det handlar om att sätta ett värde på sitt eget kreativa arbete också - en professionell skribent vet exakt hur mycket han/hon kan få betalt (typ en journalist eller kåsör eller t.o.m. reklamskribent) för en text. Den personen är redan etablerad och kommer inte arbeta gratis utan en väldigt god orsak.

Samtidigt finns det så många som skulle vilja bli kända skribenter och som behöver hitta en marknad/publik, putsa på sin stil och etablera sig själva och sina namn. För dom kan det kanske vara ett bra "outlet" att få skriva för travelstart (även om travelstart självklart utnyttjar den ambitionen och man kan tycka det är oetiskt).

Det är ju någon slags ekonomisk lag också - supply and demand: finns ett stort anbud av mer eller mindre kompetenta reseskribenter på internet som kämpar för att hitta en niche och bli hörda. Då går priset ned på deras produkter (till noll) och - tråkigt nog för etablerade skribenter - även på annat skrivet material. Ultrakapitalism, mao.

Med tanke på det stora anbudet så är jag inte säker på att resebloggarna skulle kunna sälja sitt arbete för mer. Det kan vara så att valet står mellan en liten publik på den egna bloggen eller en stor publik genom resesajten...båda utan betalning. Vad gör man då? Hur etablerar man sig "från utsidan" som reseskribent?

Johanna said...

Fast vill man slå igenom stort någon dag så kan det ju vara ett jättebra kliv på vägen. :) Här kan andra uppmärksamma en lättare.

Anna Malaga said...

Annika - just precis, och jag menar inte att kritisera er pâ nâgot vis. Jag tror bara att ni inte har tänkt tillräckligt lângt.
Om man skriver för nâgon annan för det priset värderar man sitt eget arbete alldeles för lâgt, enligt mig. Visst utnyttjar folk den här viljan att synas.
En liten publik pâ den egna bloggen och en stor pâ en resesajt? Hur mânga besökare har du per dag? Vet du hur mânga Travelstarts blogg har per dag?
Jag vet inte, men t.ex. Travelaids reseblogg har haft ca 1800 unika den här veckan (enligt bloggtoppen) och min blogg har haft ca 1400. Inte sâ stor skillnad, väl?
Sen är det ju sâ, som Maria skriver, att du kan öka trafiken (marginellt) pà din egen blogg genom att skriva för dem, men den som verkligen kommer att öka sin trafik, och dessutom redovisa statisktiken för sina annonsörer, är ju resesajten. Tänk 20-30 bloggare, en del av dem válbesökta, som alla lánkar till dem frân sina bloggar!
Idén är perfekt, mycket bättre än att resesajten länkar till intressanta inlägg frân andra bloggar, dâ fór de ju över trafiken dit istället.

Johanna - Tror du det? Jag tror att den som är intresserad har stenkoll pà resebloggarna, modebloggarna eller vad det nu kan vara, man kan ju bara gâ in pâ nâgon bloggportal och läsa.

Pumita said...

Var och en gör som man vill förstås men jag skulle aldrig låta mig köpas. Jag har sett några bloggar, som jag läser då och då, gå över till Travelstart och jag måste säga att det är en tråkig utveckling. Hur länge kan man känna sig oberoende om man skriver "åt någon annan". Efter ett tag kanske Travelstart vill att man ska lägga upp den och den reklamen eller skriva om det och det resmålet. Hur kul är det?

Sedan reagerar jag också på att Maria säger att "man kan skriva om vad som helst". Är det inte meningen att man ska skriva om resande om man bloggar åt Travelstart? Det är liksom grejen, trodde jag.

Sist men inte minst är jag övertygad om att folk hittar till ens blogg om den är välskriven och intressant. Det gäller att vara aktiv på nätet. Det är givande och tagande.

Pumita said...

Jag tycker inte heller att det speciellt kul att läsa inlägg som är skrivna i syfte om att länka till många sajter och därmed att tjäna pengar.

Anna Malaga said...

Pumita - Ja, du ska skriva om resande, men det är inget krav pâ nâgot specifikt. Du kan skriva om vardagsbetraktelser frân ditt land t.ex.
Men det här handlar mânga gânger om bra bloggare som inte kommer att skriva hafsiga inlägg. Även om de inte har nâgot uttalat krav frân resesajten, har de höga krav pâ sig själva.

Anna Malaga said...

..och nej, det är inte nâgot krav att man ska länka till dem, men folk gör det ändâ, glada i hâgen.

Thérèse said...

Jag känner inte till Travelstarts blogg men håller som vanligt med dig. Visst är det smart av Travelstart att låta bloggare från olika länder skiva på deras blogg och tjäna pengar på det. Säkert blir många tillfrågade smickrade och tackar ja direkt utan att tänka på att man säljer sig billigt. Precis som du tror jag bara man ökar trafiken till sin egen blogg marginellt.

Personligen tycker jag inte antalet läsare spelar så stor roll. Visst är det kul att många läser ens blogg men jag har hellre få läsare som kommenterar ofta än en massa anonyma sidvisningar.

Alla gör naturligtvis som dom vill men jag har också valt att låta bli reklam på min blogg. Har fått några erbjudande om det men det kändes inte som om det skulle ge mycket mer pengar än till en fika eller glass ibland. Skulle jag ha reklam så vill jag ju tjäna något på det. Dessutom vill jag kunna skriva om vad jag vill när jag vill. Har man reklam kanske man känner/har krav att man måste uppdatera så och så ofta. Man kan ju heller inte gärna skriva illa om företagen som annonserar på ens blogg.

Precis som Pumita och Tolken tycker jag inte heller det är speciellt kul att läsa inlägg som är skrivna i syfte att göra reklam för en produkt.

Alla som bloggar gör väl heller inte det för att dom drömmer om att bli skribenter någon dag. För dom flesta tror jag det är mer en social grej. Man hittar andra som r intresserade av det det man skriver om ch läser vad dom skriver om det nu är resor , mode, politik eller vad som helst. Dom flesta bloggare tjänar ju inga pengar alls på sina bloggar utan har andra jobb och gör det på fritiden.

Pumita said...

Anna, det beror ju lite på vad det är för vardagsbetraktelser om det blir intressant eller inte... tillräckligt för att det ska passa på en resesajt. Jag skulle säga att det är blandad kvalitet på dem - inte bloggarna generellt men en del av det de skriver har inget allmänintresse.

Anna Malaga said...

Therese - Nej, när det gäller bloggar med produktplacering i sina inlägg hoppar jag bara över dem direkt.
Just i fallet med Travelstart är det ju ingen produktplacering, men de säljer ju resor. Till resmâl. Och grejen med deras blogg väl är att skriva lite djupare om varje resmâl, med tips och uppslag, sâ att folk blir sugna pâ att âka dit. Att lâta medarbetare ute i världen stâ för den servicen för en mycket billig peng är en genial idé. Om de sessutom stolt länkar till sajten är det ännu bättre.
Jag blev ärligt väldigt överraskad!

Annika said...

Anna - jag har ju ingen egen blogg. Jag skriver "professionellt" som akademiker och det mesta jag gör är helt utan betalning. Det svider ibland kan jag säga - tre veckors arbete eller mer för en vetenskaplig artikel (källforskning, 30 sidor text och omarbetning, t.ex.), tre dagar för en recension, en vecka för en konferensföreläsning - allt gratis, bara för att få sitt namn i tryck, vinna respekt i de rätta cirklarna och bygga sin CV. (bara som en jämförelse av "gratisarbete"...). Å andra sidan så är hierarkierna helt klara, amatörer (utan doktorsgrad det här fallet) har inga möjligheter att ta sig in och jag vet exakt vilka (icke materiella) fördelar varje del av mitt arbete ger mig.

Du har rätt i att folk ibland är dåliga på att tänka efter hur dom lägger sin tid och energi. Omedvetna om "the bottom line." Samtidigt så är internet helt avreglerat och trycket så stort på dom som vill slå igenom som skribenter att det inte är förvånande om dom lägger sin tid på dåligt betalda skrivjobb. Det måste ju ändå vara bättre - antar jag - om man i framtiden vill söka som skribent till ett resemagasin - om det står på resumen inte bara "skribent på egen blogg med x besökare i veckan" utan även "skribent på resesajten x". Men visst vore det bättre att folk - både konsumenter, resesajter och andra - respekterade professionella journalister och deras arbete. Och även om man bara får fem till besökare genom resesajten x så kan ju en av de fem vara någon som känner någon som jobbar på resemagasinet där man gärna vill jobba.

Så på så vis är det dom suddiga linjerna mellan professionella och amatörer, och avregleringen av internet som offentligt rum som är problemet? Det är ju det som öppnar dörren för ambitiösa amatörer som bestämmer sig för att kliva in på de professionellas område, bygga sin resume och tjäna en hacka.

Bara spånar...för att undvika mina obetalda arbetsuppgifter för dagen ;).

Anna Malaga said...

Annika - Aha, OK, dâ förklarar jag: jag är övertygad om att mânga av de privata bloggarna har mer trafik pâ sin egen blogg än pâ Travelstarts. Det är alltsâ, som det ser ut idag, ingen skillnad pâ att proffs- och privatblogga när det gäller resor. Om nâgon är intresserad av dig är chansen lika stor att du blir "uppraggad" genom din egen blogg eller en kommentar pâ nâgon annan pvivat blogg. Om man vill skriva professionellt, tycker jag att man först kan ta reda pâ hur marknaden ser ut och vad de andra tar betalt och sedan diskutera sig fram till ett rimligt pris. En utbildad journalist ska ha mer, en etablerad tar mer betalt än en ny etc.
Vad jobbar du i för branch? *nyfiken*

annika said...

Anna - ja, det låter ju rimligt.

Jag är nästan färdig historiker i det amerikanska universitetssystemet - det blir mycket språk, resor, internationalla kontakter och nationella identiteter. Det är väl därför jag känner mig dragen till din blogg - plus att jag gillar diskussioner :D.

Anna Malaga said...

Annika - Lycka till med allt dâ! Kul att du gillar min blogg. Här är det sällan brist pâ diskussioner...;-)

Monica said...

Jag tycker anna sätter fingret på nåt jätteviktigt, just hur man urholkar journalisterna... Att ta en reseguide från en känd dagstidning med ett par år på nacken, och lägga upp på sin egen hemsida som sin egen text - det kan nog gå ganska obemärkt förbi i dagens informationssamhälle.

Att slippa köpa tjänster genom att utnyttja gästbloggar med riktig inside - smart drag! Sen, visst finns det ett speciellt värde i att använda sig av på orten boende personer som kan ge tips som ingen tillrest journalist någonsin kan ge, ja, det gör det hela lite mer komplicerat.

Sen undrar jag över det maria säger, att det genereras mer trafik till hennes personliga blogg från den här resebloggen. Och, vad ger det då? Undrar, men jag kan ju fråga irl :-)
Förstår inte riktigt vad det är för eftersträvansvärt att ha massor, massor av träffar på en privat blogg om man inte har någon annan tanke med den!

Ulrika said...

Hmm jag måste ju säga att jag är ltie förvånad över att betalningen ska vara hemskt kass. Jag och Antonia bestämde ju betalningen och vi hade verkligen NOLL KOLL så vi kollade vad en bloggare på sydsvenskan hade fått för att blogga, och tog helt enkelt den summan. Givetvis blir det en liten summa i o m att de bloggar så sällan, och denna tjej bloggade varje dag.

Trist, för då verkar det ju som om bloggare generellt måste få extremt dåligt betalt.

Och nej, vi bestämmer inte vad nån ska skriva på Travelstarts blogg, vi kör ingen produktplacering och vi kräver verkligen ingen reklam. Jag fattar synen på företag a la sossesamhället, men vi är inte stora stygga vargen som gör allt för att utnyttja den lilla individen.

Vi ville helt enkelt få in andra synvinklar i bloggen och tillfrågade bloggare som vi gillade (Det har inte varit ett smickrande massmejl som påstås ovan). Vi lyfter ju fram bloggare vi tycker är superbra och som vi vill tipsa om.

Angående läsarsiffror ligger vi på ungefär 1500 besökare om dan.

Verkligen trist att det skapat så mycket ilska, men vad ska jag säga? Jag sover gott på nätterna.

Anna Malaga said...

Monica - Jo, det här med besökssiffror är jätteviktigt ;-)

Ulrika - Ilska? Var hittar du den ilskan?
Jag ifrâgasätter bara, vilket du ocksâ ofta gör i dina egna, personliga bloggar. Du fâr ju ocksâ erbjudanden du tycker är billiga, och skriver om det.
Det jag blir förvânad över var inte er idé, jag skriver ju att jag tycker den var väldigt bra. Det som förvânar mig är att folk vill skriva för andra för vad en kaffe med en kanelbulle kostar, och dâ menar jag inte bara i er blogg utan öht.
Lite frâgor dâ, om du vill:
*Besökssiffror: Hur mânga unika besökare har Travelsstarts bloggsida per dag, ungefär? Bara bloggen, inte sajten som sâdan.
*Har siffrorna ökat sedan ni tog in era gästbloggare, som ju länkar till sina egna inlägg och till er sida.
*Nej, ni kräver ingen reklam av bloggarna, men NI har ju annonser.

Ulrika said...

Okej som jag skrev:
1. Bloggen har 1500 unika besökare per dag. Sajten har många fler besökare. Skulle gissa på kanske det tredubbla.
2. Nja det kan jag inte påstå. Vår största push av besökare var i december när jag och antonia bloggade som galningar, men vi hoppas så klart att det blir fler!
3. Nej, vi har inga annonser på bloggen? Var har du sett dem? Vi får dock väldigt många erbjudanden om produktplaceringar i bloggen (d.v.s. företag vill att vi ska skriva omd eras produkter och få betalt för det) men det säger vi nej till.

Ulrika said...

Och skulle man se på vad bloggarna skriver om så förlorar snarare Travelstart på det, med tanke på att bloggarna ofta skriver om grejer TS inte har. Elliot skrev t.ex. nyligen om nya rutter med Ryanair, ett flygbolag Travelstart inte erbjuder resor med, och Hans har skrivit om hotell i Kenya, som Travelstart inte heller har.

Och så ska det ju vara. Vi kräver inget annat av våra bloggare. Det är inte deras jobb att proba Travelstart utan att ge en skildring av sitt liv i ett annat land och ge sina tips.

Anna Malaga said...

Ok, dâ ber jag om ursäkt för det om annonserna, om ni inte har nâgra reklamintänkter.
Nej, jag skrev ju ocksâ att det inte var nâgot krav pâ att göra reklam, utan att tanken antagligen var just den du säger: resetips och inside info frân olika
resemâl. Vilket blir lättare att fâ av inhyrda medarbetare än att göra det själva; ni har ju mer betalt och ont om tid (antar jag)
Jag tror ocksâ fortfarande att ni fâr mer trafik frân de sammanlagda privatbloggarna än vad varje enskild kan fâ frân er.
Meningen kan väl inte ha varit att tipsa om bloggar ni gillar, det kan man ju göra pâ andra sätt och det gör vi ju alla?
Men jag pâstâr med det inte att ni uttnyttjar nâgon, men däremot att folk inte tänker sâ lângt när de hoppar pâ nâgot sâdant här.
Det där med sossesynen pâ företag har nog gâtt förbi mig, har varit ifrân Sverige för länge...;-)

sophie said...

hej,

jag ser det på ett annat sätt.

jag kan säga upp mig om jag vill. jag anser inte att en sajt som de kan erbjuda så mycket mer än de det faktiskt gör och lagt till. och för mig handlar det hela verkligen inte om pengar. självklart har jag ingen tanke på att skriva för en liten peng. och jag tror på deras idé och tänker stödja den iaf så här långt.

om mna bara gör saker utifrån vad man för i ekonimisk belöming, jag tycker snarare att det är där det "billiga" kommer fram.

Ulrika said...

Men Anna, nu har du ju missat en grej. De flesta skribentera på Travelstarts blogg har inte en egen blogg så det är ganska svårt för oss att få besökare därifrån. De som bloggar mest, Elliot i Tel Aviv och Astrid i Moskva har till exempel inte privata bloggar. Så hur skulle vi få besökare genom dem?

Och vi tipsar ju om bloggar för jämnan som inte bloggar hos oss.

Och nej, tanken har inte varit över huvud taget att bloggarna ska länka till oss, vi har heller aldrig bett om det. Tanken har varit att vi tyckte att vi hade väldigt tunt content och ville ha in mer värdefull info och andra synvinklar än jag och Antonia kan ge. Vi ville skippa turistperspektivet som de flesta journalister kan ge, och få inlägg från folk som verkligen bor i ett annat land.

Hade vi värvat bloggare för att få länkar av dem hade vi ju inte raggat resebloggar, då dessa har extremt lite läsare jämfört med resten av bloggvärlden. Hade vi velat gå den vägen hade vi ju betalt typ Blondinbella att göra en länk till oss, och vi hade fått mycket mer besökare än vad alla resebloggar i Sverige kunnat ge oss sammanlagt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, för du verkar redan ha bestämt dig för vad jag och Antonia har för avsikter?

Anna Malaga said...

Hej Sophie - Det är klart att du kan sluta skriva när du vill, det vore ju extremt konstigt annars.
Din sista mening kan jag absolut inte hâlla med om. Vi gör alla massor av saker utan ekonomisk belöning, vissa mer än andra. Som välgörenhet eller tjänser, till kompisar eller okända. Men inte till företag, väl?
Det är när du anställs eller anlitas som regelbunden medarbetare av ett företag, som du ska ta ut en skälig ersättning. Tycker jag i alla fall. Om du inte tycker det är det ju upp till dig.
Jag förstâr inte din fjärde mening riktigt. Är det resesajtens ekonomiska situation du menar? Vi vet ju inte hur den ser ur, men det är ju knappast relevant i sammanhanget. Du hade inte precis städat nästan gratis till ett företag, bara för att de inte kunde betala dig mer? Och om du gör det, drar du ner marknadsvärdet pâ din tjänst till nästan noll, som nâgon skrev.

Ulrika - Nej jag har inte bestämt mig för hur ni tänker. I inlägget antog jag att "Pâ sâ sätt fâr de regelbundna inlägg med snygga foton frân världens alla hörn" vilket väl inte är sâ lângt frân vad du säger, och jag skrev ju ocksâ att jag tycker idén var smart frân er sida. Det enda som förvânar mig är att folk hoppar pâ, precis som det förvânar mig att de vill skriva en betalblogg pâ metrobloggen eller nâgot liknande. Jag skulle aldrig fâ för mig att göra det, liksom... tvâ av dem har förklarat varför och det säger mig absolut ingenting.
Men alla är vi ju olika och meningen med mina inlägg är mest att skapa debatt om olika ämnen och fâ folk att tänka lite mer.

Anonymous said...

Folk tänker nog ganska bra själva - även utan din hjälp. Tack för tipset om Travelstart, utmärkt sajt. Och tur att du inte skriver där eftersom din bild av Spanien är väldigt skev i många fall, men det är ju ditt sätt att se på saken. Med anledning av ditt andra inlägg om barn: folk kan ju tro att hälften av Spaniens småbarn går klädda i ryschpysch hela dagarna. Förstärk inte fördomar i onödan, vad det än gäller, och respektera andras tänkesätt. Tänk på att dina inlägg om Spanien kan påverka människor som inte känner till landet och sederna så väl. Jag känner i alla fall inte igen mig alls i "ditt" Spanien.

En lite mer ödmjuk inställning kanske vore bra? Att röra om i grytan bara för att röra är helt onödigt.

Vänliga hälsningar,
Petra

sophie said...

nej, du har nog missförstått mig, och det hela börjar låta som en dålig fars.

jag tycker att det r en väsentlig skillnad på att städa gratis eller skriva gratis för ett företag. det ena ser jag som ett tjänst och ett jobb, det andra som ett nöje.
mitt marknadvärde har väldigt lite med det hela att göra. en person som skriver och skriver bra och inte skriver för pengar utan för sitt eget höga nöjes skull ser inte det som något problem.
men vi kan ju alla ha olika utgångslägen för vad vi gör.

jag förstår inte varför du envisas med att lägga hela initiativet i ett ekonomiskt läge. när jag inte alls ser det på det viset. jag tror det handlar om att vi helt enkelt har varsin syn på skrivande/bloggande och varsin syn på "marknadvärde"

oroade dig inte för oss som i dina ögon gör välgörenhet riktat mot ett företag. vi kan ta hand om oss.
och jag undrar var du vill komma med din storasystermoral och med din cynism.

Annika said...

Sophie - menar du då att man inte FÅR se sitt skrivande som ett arbete eller tjäna pengar på det eller fundera över dess marknadsvärde? Då kan vi ju lika gärna lägga ned hela journalistbranchen och kräva att alla författare lägger ut sina romaner gratis på internet. För dom skriver väl också för nöjes skull trots att dom tar betalt i slutändan?

Eller är det bara om du har tillräckligt med pengar från något annat håll (dvs. om du blir försörjd av någon eller har ärvt en förmögenhet eller har ett annat yrke) som det är omoraliskt att tänka på värdet av sitt arbete som skribent?

Anna - jag vet att jag redan sagt det men jag tror verkligen att problemet delvis uppstår i att linjerna mellan hobby och arbete blir suddiga i det här.

Anna Malaga said...

Petra - En av de bra sakerna med att ha en egen och oberoende blogg är ju att man kan skriva precis vad man vill, utan att försöka behaga nâgon. Säkert finns det ödmjukare bloggar än min, men jag säger gärna min âsikt och lyssnar gärna pâ andras.
Jag har ingen ambition att ge nâgon slags nyanserad bild över hur man lever pâ olika ställen och i olika kretsar i Spanien. Jag läser gärna andra spanska bloggar ocksâ, och deras bild är kanske inte heller särskilt nyanserad. Jag min bild av Spanien, som kanske inte överensstämmer med din.
Men bâdas är precis lika rätt eller hur?

Sophie - Man mâste inte alltid vilja komma nâgonstans eller försöka övertyga nâgon. Jag säger min âsikt, andra har sagt sin och du har din.
Du tycker att det är OK att jobba gratis eller nästan gratis om jobbet är roligt. Jag tycker precis tvärt om. Att disktera saker behöver väl inte vara fel?
Lycka till!

Annika - precis vad jag tycker, och visst är gränserna suddiga. Sen har det delvis diskuterats tvâ olika saker, dvs om man ska ha reklam i sin egen blogg, men det fâr vi nog ta en annan dag ;-)
Godnatt!

Ulrika said...

Nu är väl det här en annan diskussion, men jag måste säga att jag tycker att det är okej att arbeta gratis ibland om det är roligt, för mig har det ju gjort att jag har en karriär jag aldrig haft annars!

Jag jobbade gratis i ett år som redaktör för backpacking.se när det ägdes av tre killar som ja, tjänade pengar på sajten. Jag gjorde det för att det var roligt och utvecklande medan många andra gjorde det du gör, ifrågasatte hur jag inte kunde sätta ett högre pris på mig själv.

MEN jag vann verkligen på det! Genom det fick jag jobb som redaktör på Luftgrop, sen kommunikationschef på Travelstart och nu är jag chefredaktör för en mediabyrå. Jag hade ALDRIG någonsin kunnat göra en sån karriär utan bp och jag är supertacksam för att jag åsidosatte pengar ett år och faktiskt gjorde det. Och jämför jag med mina vänner så har det lönat sig för mig, få andra jag känner chefar över så många som jag (i dagsläget är det över 40 stycken).

Nu säger jag inte att alla som bloggar på Travelstart kommer göra samma resa som jag, men konkurrensen är hård i dag! Få kan kräva hög lön från början. Se på Linda på Tokyo Tidbits, som är framgångsrik i dag, hon har skrivit gratis som sjutton på bp och zero och därmed fått meriter hon kunnat använda för betaljobb. Nu säger jag inte att det är enda anledningen, Linda har ju en skrivtalang jag hade kunnat mörda för, men vägen till skrivjobb i dag är inte så enkel. För att göra karriär måste man synas.

Anna Malaga said...

Ulrika - Tack för din info, det är just den diskussionen jag tycker är intressant. Jag känner inte till svenska förhâllanden, men om man mâste jobba gratis för att komma nâgonstans, hur har det dâ blivit sâ? Jag menar, om du jobbade gratis för killarna pâ bp och de tjänade pengar pâ sajten, varför bad du inte om en lön? Om de böhäver en redaktör kan de väl betala för den, eller hade de tagit nâgon annan istället (som var villig att jobba gratis)?
Det gäller antagligen inte bara din branch, utan även andra som anses attraktiva.
Om Linda, som har utbildning och en talang som jag ocksâ hade kunnat mörda för, mâste jobba gratis för att komma nâgonstans är det ju bara att beklaga.
Jag tog just detta om Travelstart som exempel för att det var nâgot som râkade "hända" mig, men det finns säkert tusen andra exempel frân andra hâll, folk som jobbar gratis som guider, t.ex.
Ibland har jag varit i en situation dâ det är krângligare att ta betalt än att strunta i det...men jag har gjort det ändâ, av principskäl.

Ulrika said...

Hej Anna,
Nej, de hade inte råd att anställa mig, här i sosse-Sverige blev det för dyrt, men jag kobbade gratis medan jag pluggade och det är verkligen inget jag ångrar. Att ha ett ideellt arbete på mitt cv är aldrig fel.

Jag vet inte hur länge du bott från Sverige men här är konkurrensen stenhård. Man får inte drömjobb när det gäller att skriva direkt efter skolan, utan man får visa att man kan. Därför börjar många med ideella jobb, precis som jag gjorde.

Och så är det med de flesta "konstnärliga" yrkena. Min sambo är ju musiker och han fick aldrig betalt som tonåring. Så är världen. Orättvis? Tja, kanske.

Visst hade det varit fantastiskt om alla som gick ut från högskolan fick ett jobb som examenspresent, men så ser inte världen ut i dag.

Nu handlade i o f s inte det här om Travelstart i o m att vi betalar vad tidningarna betalar bloggare, utan handlade om den diskussion du har med Sophie.

Anna Malaga said...

Ulrika - nej, men just den grejen tycker jag är intressant.
Alltsâ, kan även journalister vänta sig att fâ jobba gratis under ett âr, förutom den vanliga praktiken, för att fâ ett betalt jobb? Som du säger har jag varit ifrân Sverige länge, och jag trodde att det räckte med att fâ den sämsta lönen och de tristaste uppdragen i början, men jag kan bara beklaga utvecklingen.
Att "alla" nu plötsligt vill jobba inom media och att konkurrensen är stenhârd är ju bara en del av orsaken, den andra är ju att folk faktiskt accepterar att jobba nästan eller helt gratis. Och dessutom mâste plugga under tiden för att fâ studielân.
Som du vet, tycker jag att du gjorde rätt som satsade pâ nâgot du trivs med och passar för, istället för att fortsätta din lárarutbildning. Och det är ingen tvekan om att du jobbar stenhârt, mer än heltid, väl?
Det är kanske inte konstigt att folk gâr in i väggen om de har (eller MÂSTE ha) den inställningen till sitt jobb. Kanske är det likadant inom design? Reklam?
Som jag sa, tog jag bara exemplet med Travelstart för att det lâg nära till hands. Jag förstâr inte att folk proffsbloggar för den betalningen öht.

Ulrika said...

Men jag fattar inte riktigt, hur kan du blogga gratis? Om nu allt handlar om att tjäna pengar, varför gör du det här arbetet gratis?

Du är ju journalist, varför bloggar du inte för betalning? Varför jobbar du gratis för oss läsare? Varför lägger du inte upp annonser och ser till att ditt arbete belönas?

Jag fattar inte, är det bara rätt att jobba gratis om man kallar det en hobby? Jag såg ju backpacking som en hobby, hur skiljer det sig? Är det så fort ett ondskefullt företag är inblandat som det är förfärligt att inte få betalt för att skriva?

Jag ser inte riktigt var gränsen går? Jag tjänade ju på mitt jobb med bp - d.v.s. det har lett till välbetalda arbeten. Har den här bloggen lett till något välbetalt arbete?

På så sätt kan man ju se det som du säljer dig väldigt billigt, d.v.s. du skriver helt gratis för oss läsare och kallar det hobby och är oavlönad.

Visst var jag oavlönad i ett år, men det var för att jag visste att det kunde leda till pengar. Jag är förvisso väldigt business, men jag ser inte riktigt till vilken anledning jag skulle jobba gratis för läsare utan att ha nån som helst möjlighet att tjäna pengar på det?

cruella said...

Sent inkommen i en intressant diskussion och med erfarenhet från översättningsbranschen kan jag bara säga att man brukar få den kvalitet man betalar för...

Gratisjobbare eller de som nöjer sig med fickpengar får inte ihop en vettig inkomst utan att slavjobba hur mycket som helst - och det finns en brytpunkt för nedlagd tid/kvalitet. Inom de sk kreativa yrkena råder ofta synen att människor gör vad som helst för att nå ut - jobbar gratis och under bisarra förhållanden, ingen som helst säkerhet, bara för att få chansen. Många känner sig kallade, få är utvalda. Eget val kan man tycka och att den som ger sig in i leken får tåla den. Men utan att ha röstat till vänster på många år tycker jag ändå att det riskerar att ge upphov till ett roffarsamhälle.

I motsats, antar jag, till det intressata uttrycket "sosse-samhället" som ulrica använder inte mindre än två gånger.

Själv ryggar jag lite när sådana slagord poppar upp i annars intressanta resonemang. Jag får idéer som skribenten som riskerar att skymma textens innehåll.

Annika said...

Jag tycker det var intressant att höra Ulrika beskriva det där med att ta sig in på en hård marknad.

Men: om man tänker som du gjorde, Ulrika, så kanske man hoppar på ett par projekt eller en praktik därför att man vill bygga sin CV inom ett område man älskar. Det är ändå mycket långt från att vara omedveten om sitt värde - då vet man hur branschen funkar och vad man behöver göra för att komma in i den. Man vet värdet av sitt arbete (ganska litet - mest kontaker och erfarenhet - men en bra inkörsport) i relation till marknaden och ens egen erfarenhet.

Ändå, OM bloggandet är helt och hållet en hobby så vore det kanske krasst att alltid fundera på hur mycket man kan tjäna på det. Det skulle isånafall vara som att inte kunna gå ut med hunden utan att tänka på hur mycket timlön man förlorar när man är i parken ;).

Ulrika said...

Cruella: Ja, kanske klumpigt av mig att använda ett slang jag ofta använder i min egen blogg.

När jag pratar om sossesamhällets syn på företag menar jag att man ser privatföretag som ondskefulla, väldigt vanligt i media, inte minst när det gäller skola och sjukvård.

Annika: Jag har väl redan skrivit hur jag tror att man tar sig in på en hård marknad?

Fast det där med att gå ut med hunden var en rätt dålig liknelse. Jag antar att du inte jobbar med att gå ut med hundar?

Det är ju just det som är min poäng. Det är helt omöjligt för er att ta på domarrollen och säga vad som är en hobby och vad som inte är det, det kan endast den som gör det själv säga.

Jag såg mitt jobb på bp som ren hobby, som dock blev en karriär, utan att jag över huvud taget tänkt det, jag pluggade ju till lärare. Blev jag då utnyttjad? nej, det tycker jag verkligen inte. Och varför ska nån annan säga när jag blir utnyttjad och inte? Jag hade ingen aning om att det skulle leda nånstans, men det gjorde det.

och vad är det egentligen som är så fel med att slita lite? Ärligt? Varför ska allting vara en dans på rosor? Jag har jobbat arslet av mig för att komma dit jag vill och det är verkligen inget jag ångrar. Jag har förutom skrivjobb bland annat jobbat ideellt som bandbokare i två år. Utnyttjad? Nej gud nej! Jag har aldrig lärt mig så mycket under de två åren, helt ovärderligt.

Och jovisst, som Anna skriver ovan, jag jobbar löjligt mycket, ibland uppemot 80 timmar i veckan. Känner jag mig utnyttjad? Nej, absolut inte. Det är ju nu när jag är barnlös och har mitt drömjobb som jag kan köra hårt. Sen när jag sitter med ungar, hund och villa kan jag sakta ner och njuta av belöningen.

Ulrika said...
This comment has been removed by the author.
Ulrika said...

Okej, jag får klargöra det lite: jag trodde inte ö h t att mitt jobb på bp skulle leda till chefsjobb inom media. Jag trodde att det skulle leda till att jag kunde ta mer betalt för frilansjobb och att fler skulle upptäcka mig, vilket hände.

hade nån sagt att jag skulle göra det jag gör i dag för tre år sedan hade jag skrattat ihjäl mig.

För mig har att skriva alltid varit en hobby. Dock är jag business och gillar att tjäna pengar på mina hobbys. Men jag är glad att jag tagit ideella uppdrag som gjort att jag faktiskt utvecklats på ett sätt jag inte kunnat i skolan.

Anna Malaga said...

Ulrika - Jag tycker att skillnaden ligger där. Att ha en egen blogg är som att sitta och snacka om nâgot man är intresserad av pâ sin favoritbar. Ge och ta.
Eller: jag visar gärna runt bekanta som kommer till Malaga, men om jag ska guida pâ ett museum vill jag ha betalt.
Du har definitivt en poäng, men att du anser dig vara mer eller mindre tvungen att göra sâ är ju inte samma sak som att tycka att det är bra. Visst lär man sig massor pâ att jobba - även när man fâr betalt. Att man "lär sig massor" om det ena eller det andra är inget man liksom ska behöva känna sig tacksam för?
Jag undrar om hela grejen kan ha att göra med att man är sâ hysteriskt bunden vid ett digert CV i Sverige? I Spanien och kanske pâ andra ställen är det lite mer: "Du verkar passa till det här - vill du prova?"
Du anställer väl folk - hur svârt är det egentligen att skilja agnarna frân vetet? Jag tycker att sânt märks pâ 10 minuter.
Om nâgon är ute efter en betald skribent, kan man väl se t.ex. Lindas talang bara genom att läsa hennes texter och träffa henne. Varför ska hon jobba gratis i ett âr för att öht bli pâtänkt för ett betaljobb?
Det känns lite konstigt ocksâ att du använder uttrycket ideellt arbete. Jag hade bara hört det om idrottsklubbar och hembygdsföreningar, men som sagt - nu jobbar man ideellt även inom rese- och reklambyrâer.
Jag tror väldigt fâ har en karriär som är en dans pâ rosor, men därifrân till att jobba 80 timmar per vecka är steget VÄLDIGT lângt.

Cruella - De menar, pay peanuts and you get monkeys? ;-)

Annika said...

Ulrika, jo, faktum är att jag har jobbat med att promenera hundar - 12 dollar i halvtimmen - förra året som en sidekick eftersom jag skrev avhandling på heltid utan någon lön för att kunna bo med min man snarare än 13 timmar bort från honom. Vi levde två personer på ett stipendium.

Men det är ju ett sidospår - kommentaren om hundarna var egentligen bara en fortsättning på min kommentar tidigare om att i den här diskussionen ser vissa skrivandet som en hobby där det inte spelar någon roll vart det ska leda eller hur mycket det kan tänkas vara värt. Andra ser skrivandet som en sysselsättning i samband med deras karriärer. Jag försökte helt enkelt tänka på det från båda sidorna.

Personligen tycker jag om att ha hobbies men det här samhället är såpass hårt att jag MÅSTE fundera på vad jag lägger min tid och ansträngning på - jag har inte råd att vara en idealist. Eller, om jag är idealistisk så gör jag mig väldigt medveten om det och varför. När man måste oroa sig för var ens sjukvård, försäkring, pension, skolgång för ens barn ska komma ifrån eller om man ens kan få något arbete nästa år, så kan man inte ta ett år och göra något kul som KANSKE kan leda till nya möjligheter - däremot kan man ta ett år och göra något om det finns en väldigt viktig orsak till att göra det (för sin familj som jag förra året, självförverkligande eller karriärmöjligheter).

Summa summarum - jag håller med dig om att det kan finnas orsaker att lägga tid och pengar på en hobby eller ett projekt, och jag var aldrig emot travelstarts ide, men jag tycker folk är lite bortskämda när dom tror att man kan leka runt lite och aldrig oroa sig för "the bottom line". Det är en lyx som kommer med välfärdssamhället. Så egentligen tänker vi nog inte så helt olika. Det enda jag kan tycka är att det är ju tur för dig att "sossesamhället" gjorde att du kunde ta ett år att arbeta gratis på. Det är inte alla som har den förmånen.

Ulrika said...

Anna: Nej, ingen jobbar ideellt på Travelstart, det har jag aldrig skrivit och aldrig påstått. Däremot jobbade jag ideellt på backpacking.se som är ett community. Alla som arbetar med Travelstart får betalt, vi ger den betalning som är marknadsmässig. Tycker du att den är dålig, tja vad ska jag säga?

Jag vet inte riktigt hur du tnker när du skriver att man skulle kunna hitta skrivtalanger genom att träffa dem? Jag hade ingen som helst aning om hur Linda skrev när jag träffade henne, hur skulle jag veta det? Linda, som numera jobbar med vår tidning, insåg jag sedan skrev bra när jag läst några artiklar via backpacking och hon fick därmed frilansuppdrag.

Men vad jag förstår så är det alltså okej om man skriver gratis på en egen blogg, men inte om hon skriver nånstans som på backpacking? Jag menar, jag skrev när jag ville, vad jag ville, precis som på sin blogg och lärde mig otroligt mycket. Varför skulle det vara bättre bara för att det är min egen blogg? Är det så illa att samarbeta med företag?

Jag raggar väldigt sällan skribenter genom att sätta ut en annons, utan jag hittar folk på nätet.

Det är klart att man enklare hittas om man syns. Jag hade kunnat sitta hemma och sura för att jag inte fick betaljobb när jag var 18, men det gjorde jag inte. Jag skrev på backpacking och fanzines som då inte betalde för sina artiklar och se var det ledde mig. helt fantastiskt ju!

Jag måste förresten fråga vad du anser om Sourze, där man får betala för att skriva? Ett forum där för övrigt många skribenter fått sitt break.

Och varför ska jag inte vara tacksam för alla erfarenheter jag fått genom åren av ideellt arbete? Klart jag är! Jag hade aldrig suttit på chefsstol om jag inte gjort sånt. Jag fick ju lära mig att chefa som 17-åring som bandbokare och på backpacking lräde jag mig arbeta redaktionellt. Klart jag är tacksam, varför skulle jag inte vara det? I och för sig har jag en otroligt positiv livsbild och kanske är det därför jag kan jobba som jag gör. Jag är verkligen astacksam för att jag har ett roligt arbete att gå till. Tänk hur många som plågar sig själv genom varje dag med ett arbete de hatar för att kunna betala hyran?

Men jag fattar fortfarande inte varför du arbetar gratis med denna blogg om du sätter så stort värde på dig själv? Som frilansjournalist är du ju din egen arbetsuppgivare och då borde du väl se till att inte arbeta gratis? Jag tjänar pengar på min privata blogg, är den då inte en hobby längre? Handlar allt om det?

För övrigt får jag tacka för din "reklam" här. Vi har fått in flera stycken i dag som hittat till oss via den här bloggen och vill bli korrar!

Ulrika said...

Annika: Jag tog inte ett år då jag jobbade gratis och inte gjorde något annat.

Jag pluggade till lärare på heltid, jobbade som marknadsundersökare 20 timmar i veckan och var redaktör ideellt.

Att försöka göra mig till ett bortskämt välfärdsbarn är bara pinsamt, jag vet inte ens hur jag besvara det? Leka runt? Lyxa? Skämtar du med mig eller?

Vad handlar det här om egentligen? Jantelag? Svensk avundsjuka?

sophie said...

för att stänga det här onödiga kapitlet vill jag bara tillägga något som slog mig nyss.

för att ha bott halva ditt liv i spanien, har du fortfarande en väldigt svensk mentalitet. vad gäller att påpeka saker för andra.

lycka till med bloggen.

Annika said...

Ulrika - nej, det var inte menat personligt på det viset!
Let´s clear this up: jag tycker du har gjort något som är beundransvärt och du har all rätt över att vara stolt över det.

Kommentaren var i samband med att fundera över marknadsvärdet på det arbete man lägger ned på att blogga eller praktisera eller vad som hänt. Jag blev irriterad över att några av de tidigare kommentarerna som kritiserade funderingar på värdet av sånt här arbete. Vad du har gjort bekräftar ju att man kan vara idealistisk, hoppa på vissa chanser och ändå vara väldigt praktisk och realistisk om vart dom chanserna ska leda.

Däremot om man INTE har det längre perspektivet på sånt man hoppar på utan bara leker, DÅ`är det en lyx och lite smått irriterande (iallafall om de som gör det förväntar sig att andra ska tänka likadant).

Tro mig, ingen avundsjuka, ingen jantelag! Du är helt klart en förebild för folk som vill jobba med turism professionellt och det är antagligen på det viset man måste lägga upp sin karriärstrategi. OK, end of discussion - hoppas du inser att jag INTE attackerade dig utan snarare folk som är för bekväma för att tänka på vart dom är på väg och hur dom ska ta sig dit. Därför att dom inte behöver bekymra sig för framtiden.

Anna Malaga said...

Ulrika - ja, jag tror att du har en positiv livsbild, men nu undrar jag om du har nâgra "skräckexempel" i din omgivning? Jag menar, att man inte jobbar sâ hârt som du gör och har gjort, behöver ju inte betyda att man har ett dâligt jobb?
Kul att ni har fâtt in folk, och jag har lärt mig en del bara genom att läsa min egen blogg.

Sophie - Spanjorer är ocksâ jättebra pâ det. Skulle förvâna mig om inte italienare är det ocksâ.

Ulrika said...

Annika: TACK! Jag blev allvarligt ledsen och oroad att folk skulle tro det om mig.

Annika said...

Ulrika - nej, nej, det skulle vara bättre om fler i Sverige hade driv och ambitioner som du.

Hoppas Anna inte heller missförstod "välfärdslyx" som att ha en blogg. Jag menade det där att vara omedveten eller ointresserad av värdet av sitt arbete - men det tror jag vi har rett ut.

Annika said...
This comment has been removed by the author.
Vida Latina said...

Oj! Jag hittade inte den här diskussionen förrän nu. Mycket intressant måste jag säga!

Hm, jag själv bloggar på Travelstart förutom på min egen blogg, och jag känner inte att jag ångrar beslutet. Femtio kronor per inlägg kanske inte är jättemycket pengar, men jag känner inte heller att det kräver särskilt mycket ansträngning. Och för mig som bor i Bogotá innebär betalningen mina resekostnader, på ett ungefär, det vill säga buss två gånger om dagen, fem dar i veckan. Det tycker jag att det är värt.

Sen har inte Travelstartbloggen något att göra med min egna blogg. Jag länkar inte till Travelstart från min blogg och de länkar väl inte till mig heller, så vitt jag vet. Det är två separata grejer, som jag gör för två helt olika anledningar.