Julfirandet här nere är verkligen helt annorlunda, och inte bara för att det är ett katolskt land. Hela känslan av jul, julstämningen och hur man upplever högtiden är annorlunda.
Den viktigaste skillnaden är att presentöppnandet och middagen är helt skilda ât. Bara barnen fâr julklappar, och inte förrän pâ trettondagen, till minne av gâvorna som Jesusbarnet fick av de tre vise männen. Julafton kan därför helt ägnas ât att äta, sjunga och ha kul tillsammans - ganska skönt, tycker jag.
Nâgra gânger har jag försökt ordna en mysig "svensk" jul här nere, men jag har gett upp. Det är bara frustrerande. Visst kan man julpyssla och baka pepparkakor, men den där mysiga julstämningen med levande ljus och mörka morgnar vill inte infinna sig när det är 15 grader och bländande sol. Fönsterkarmarna sitter utanför fönstren, sâ de typiska juleljusstakarna blir ocksâ lite svâra att placera. En traditionell svensk gran ser lite trâkig ut i solljuset, sâ jag föll till slut för den spanska varianten: överfull med guldkulor och med blinkande ljus i olika färger. (Det lâter väl smakfullt? Och dâ har jag inte nämnt den burkiga musiken som hör till...) En annan frustrerande detalj är att julafton inte är helgdag. De flesta kontor och affärer har bara öppet pâ förmiddagen, men sen gâr man gärna ut och tar nâgra glas med arbetskamraterna, och kommer hem först vid tretiden. Affärer och frisörsalonger är öppna till sent pâ kvällen. Att ordna en lugn och högtidlig julmiddag vid "svensk" tid har varit helt omöjligt för oss: folk ringer pâ mobilerna hela tiden, bâde för att lyckönska och för att frâga om saker pâ jobbet... Inte förrän vid tiotiden pâ kvällen börjar den spanska julaftonen med en ordentlig familjemiddag.
En gran finns i de flesta spanska hem, men ocksâ en julkrubba. När svenska barn hjälper till att klä granen, sätter de spanska familjerna istället upp avancerade julkrubbor med massor av olika djur, palmer, vattendrag och smâ hus. Det finns ett otroligt utbud pâ figurer till julkrubbor, den ena finurligare än den andra. En del är batteridrivna: vattenhjul, väderkvarnar, smedjor, djur som rör sig... Man kan bygga upp en hel liten stad i miniatyr runt Jesusbarnets krubba. Julfesterna i skolan är ocksâ en teaterföreställning där en stor julkrubba sätts upp. Barnen klär ut sig och framför ett skâdespel som handlar om natten dâ Jesus föddes.
Naturligvis sjunger vi ocksâ en massa julsânger. Här handlar de inte om tomtar och pepparkaksgubbar, utan alla har religiöst innehâll. Men trots det är de sprudlande glada och skämtsamma. "Skynda pâ, lilla âsna, vi kommer försent till Betlehem..." eller "fiskarna i ân dricker för att fira att Jesus är född..." sjunger man i nâgra av de populäraste. Man spelar ocksâ alla möjliga festliga instrument, särskilt tamburiner, kastanjetter och zambombas, som ser ut som en trumma med en träpinne i.
Julfesten i hemmen kan hâlla pâ hela natten. Den absolut roligaste julafton jag har varit med om var den första här nere, som jag firade hemma i min lägenhet med sambo, svärmor och mina fem svâgrar med respektive, plus ena svägerskans mamma och tio barn frân tvâ till femton âr. Maken till glad familjefest hade jag aldrig varit med om: alla spelade och sjöng, barnen bildade kedjor, de äldre tanterna parkerades i varsitt hörn med en tamburin och alla hade hemskt roligt. (När jag tittade pâ korten efterât, hade en av bröderna fickorna fulla med mina silverbestick...) Efterhand som barnen somnade, bäddades de ner skavföttes i olika sängar. De vuxna fortsatte att spela spel fram till frukosten.
Juldagen är ovanligt lugn här nere. Inte att undra pâ!
En annan dag berättar jag om trettondagsafton och trettondagen.
Tuesday, December 05, 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
9 comments:
Va???? Är det bara barn som fâr julklappar i Andalucien? Vi i vâr lilla familj har väldigt lite julklappar, men i allmänhet är det presenter till höger och vänster. Dessutom ger man numera presenter bâde den 24;e och pâ trettondagen. Möjligtvis är det nedtonat med presentandet till vuxna pâ trettondagen, men jag tror nog att de flesta vuxna ocksâ blir ihâgkomna av de tre vise männen...
Vilken jättekul fest du beskriver! I festaravseende är katalanerna verkligen tristare, sâ är det allt!
Hej Miqa!
Det är väl lite olika i olika familjer. Men det är bara barnens som är obligatoriska, sâ att säga ;-) och de vuxnas paketbytande är lite mer diskret, som du säger.
Låter annorlunda, men himla roligt med en sådan familjefest. :) Det är alltid roligt att läsa om dina upplevelser och skildringar av Spanien.
Vi har alltid en julkrubba hemma också, fast vi är svenska och inte särskilt religiösa. Den har gått i arv och ska alltid ställas upp, men är kanske inte lika stor och välfylld som de spanska. Och medan jag och brorsan var små gjorde vi ett stort tomtelandskap med bomull som snö, en flat spegel som en isig sjö kantad med pudrat florsocker och så olka aktiviteter i hela landskapet. Oh sweet nostalgia. :D
Men hej, Trulsa! Det lâter riktigt mysigt. Vi är inte religiösa, men det börjar klia i fingrarna pâ mig ändâ. Man kanske skulle ha en liten julkrubba..?
Bomullsnö ger mig ocksâ minnen. Fin idé med florsocker pâ spegeln.
Vad roligt att läsa om! Annorlunda, men allt låter så glädjande, som de flesta fester i Spanien.
Jag är rätt så negativ inställd till jul annars. :] Har precis skrivit om det i min blogg. Visst gillar jag stämningen, ljus och gran, men det handlar så mycket om måsten. Åtminstone i Sverige.
Johanna - ja, det var verkligen jättekul. Men i âr blir det svansk jul för mig!
Jag älskar julen! Tycker att det är årets bästa högtid, helt klart. Det är faktiskt nästan den enda jag firar numera.
Vi firar också en svansk jul (*flinar*). Hos oss börjar julen redan den 1:a december eftersom tomtenissarna kommer med presenter till barnen VARJE morgon ända fram till julafton. *phu* Det är väl en sorts förenklad julkalender som min mamma hittade på när jag var liten och sedan har vi behållit traditionen. Jag brukar börja köpa presenter redan under hösten, för det kan vara svårt att komma på 48 smågrejer som inte kostar alltför mycket totalt.
När vi är i Sverige på julen sover vi alltid över hos mina föräldrar natten till julafton, så vi kan ägna hela dagen åt att vara tillsammans som familj - äta, spela spel, äta, gå på promenader, fika, se på film, äta och fika. Efter Kalle Anka äter vi och under tiden vi äter kommer tomten och lämnar en säck med julklappar brevid granen. Sedan har vi julklappsöppning och så äter vi igen... Därefter åker var och en hem till sitt, fast inte utan att få med sej en massa mat hem. Jag brukar inte behöva laga någon mat på 3 - 4 dagar...
Vårt julbord består av en massa mat från Sverige, Spanien, Finland, Marocko och jag vet inte allt. Sill i kvadrat, lax, skinka, kalkon, köttbullar, Janssons, kakor, tårtor, glass, frukt, turrón, mantecados, godis.... Åååh, blir hungrig bara jag tänker på det!
Barnen får presenter på Reyes också! Fast det brukar oftast vara en varsin bok eller nått annat inte så dyrt. Annars skulle vi bli ruinerade! *s*
Hola Anna!
Soy andaluza afincada en Linköping desde hace 11 años, con marido e hija suecos.
Qué interesante leer sobre la navidad española desde el punto de vista sueco. Yo siempre la he visto al revés.
Un saludo!
Hola Démonée y ¡bienvenida!
A mí me parece que yo puedo verlo todo de dos formas diferentes. Seguro que a tí te pasa lo mismo
:-)
¿Que te parece Linköping? ¿Vuleves a menudo a Andalucía?
Voy a ver tu blog tambien....
Post a Comment