Saturday, September 22, 2007

Pâ tal om bröllop..

En vän till oss, som ska gifta sig i oktober, blir blekare och blekare...

Det är inte sâ att han ângrar sig, men kostnaderna rusar iväg. Dessuotom är huset de ska bo i inte färdigt, och de kommer att fâ hyra en annan lägenhet i minst ett âr. Allt medan de betalar av pâ sitt kommande radhus.

Som tur är betalar föräldrana en hel del. Enligt tradition ska brudens föräldrar betala hela bröllopet, men nu brukar man dela pâ kostnaderna. En annan vän till oss, vars son gifter sig, har räknat ut att hela kalaset kommer att gâ pâ 18.000 Euros. De delar med brudens föräldrar, men det är inte heller det optimala. Ena sidan kanske bjuder 100 pers, och den andra “bara” 30.

Vi blev sâklart bjudna, trots att vi bara har träffat brudgummen en gâng pâ en fest (vi har vänligt tackat nej...). Här är bröllop en angelägenhet för hela den stora familjen, och även för föräldrarnas vänner.

7 comments:

Pumita said...

Tråkigt att tacka nej till en fest, men jag förstår er. Skulle ha gjort likadant.

Anna Malaga said...

Ja, det känns lite pinsamt att äta för 90 Euros per man hos nâgra man knappt känner. Visserligen betalar föräldrarna, men ändâ...;-)
Det första bröllopet ska vi gâ pâ. Jag läst eprecis inbjudan och där stâr det:
Rafa och Isa.... TILLSAMMANS MED VÂRA FÖRÄLDRAR välkomnar vi er till vârt bröllop.

Nadia said...

Jag tycker många (världen över) blir lite lätt hysteriska när det gäller bröllop och förlorar all sans och vett. Man väljer att spendera enorma summor på själva bröllopet men glömmer bort på att fokusera på det viktigaste; tiden efter.

Anonymous said...

Oj, hog igenkanningsfaktor igen:-) Som svensk tycker man nog garna att det dar med jattebrollop (som foraldrarna betalar) kanns lite.. er.. otidsenligt pa nagot satt. Fast a andra sidan ar ju vi svenskar sa omoraliska, he he... Min svarmor fragade mig en gang hur lange mina foraldrar varit gifta och nar jag svarade "27 ar" blev hon forstas latt forfarad.. jag ar 28 och fodd i slutet av 70-talet nar det ju var modernt att INTE gifta sig...

KARLAVAGNEN said...

Ja fy för stora bröllop. Smyga iväg och gifta sig är väl en bra ide om man tvunget måste gifta sig?

Anna Malaga said...

Nadia - Just precis. Vi har enskilsmässoboom här just nu. Det är lättare att skilja sig, men spanska ungdomar har blivit mer individualister pâ senare âr och är ganska bortskämda hemifrân.
I vissa fall var det nog lättare förr, dâ alla sysslorna var uppdelade och det var OK att mannen hängde pâ barer själv fram till smâtimmarna.

Karin - Tar mig för pannan, hehe...
Jag skaffade barn först och gifte mig sen, och det är fortfarande inte riktigt Ok här. Fast jag blir ursäktad, alla vet ju hur utlÄnningar är..;-)

Anna Malaga said...

Karla - smyga och smyga...jag gifte mig väldigt enkelt. Fast vi ât skaldjur med vittnena efterât. Synd att missa tillfället liksom
;-)
Dessutom har jag massor av ringar, men ingen av dem är en vigselring.