Jag brukar hoppa lite hur jag vill mellan olika sprâk och dialekter. Men pâ tâget mellan Göteborg och Lund mötte jag min överman. Jag skulle gissa pâ att han var frân Turkiet och i trettiofemârsâldern. Han pratade oavbrutet i mobilen, ibland pâ utländska och ibland pâ ren och klar göteborgska, utan minsta brytning:
-Amen, han är ju trööööööög... jag bryyyyr mig inte.
När vi närmade oss Skâne, ringde han upp en annan kompis frân en förort till Malmö (att lyssna pâ folks privata samtal är en annan av mina hobbies...). Plötligt pratade han med kraftig utländsk brytning! Kebabförsäljarsvenska, liksom... eller Rosengârdssvenska? "Do" istället för du och "jag vet inte" med betoning pâ inte. Hoppsan, var tog den felfria göteboschkan vägen?
Tala med bönder pâ bönders vis...
Sunday, September 02, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Äntligen!
Din önskan är min lag ;-)
Min göteborska satt i en vecka sedan tog dialekten första planet hem.
e du go eller!
Åhå, det skall jag dra nytta av!
Du jag vet precis hur det är: pratar skånska med skåningarna som inte uppskattar det!
Lillie-Greta - Bättre det än att prata i en burk ;-)
Niklas - Jag är bra pâ ursäkter ocksâ.. och att slingra mig...
Karlavagnen - Det mâste jag höra!
Tänk vad praktiskt om man kunde ha lärt sig "Utländska" i skolan! Då hade man väl kunnat alla språk i världen nu!
;-)
Cliff :-)
Post a Comment