Thursday, November 30, 2006

Homogena samhällen och trender.

Pumans dotter har uppmärksammat att Ârets Julklapp i Sverige troligen kommer att bli en ljudbok. Jag visste inte ens vad det var för nâgot (hjälp!) och här vet de flesta inte vad en iPod är, än mindre äger de nâgon. Mânga har inte dator hemma, och om de har det, är det ofta för att barnen använder den. Ingen av mina vänner vet vad en blogg är för nâgot.

Det spanska (kanske särskilt det andalusiska) samhället är fortfarande förvânansvärt traditionellt och folk har smak för det klassiska. Mode är nâgot som mest har med kläder och frisyrer att göra. Fâ är särskilt intresserade av tekniska prylar, utländsk mat, "konstiga" möbler eller exotiska resor.

Svenskarna däremot verkar ha extrem koll pâ vad man "ska" och "inte ska" göra just nu. Varje gâng jag kommer till Sverige, slâr det mig att alla gör likadant. Plötsligt heter alla ungar Tindra och William, nâgot sâdant vore otänkbart i Spanien. Nästan alla skriver eller läser bloggar. Parkerna är plötsligt fulla av flâsande kärr... förlât damer med skidstavar i händerna. Alla semestrar i (eller vill âka till) Thailand. När jag pluggade i Umeâ, spelade alla pâ bingolotter. Ett âr hâller alla pâ att woka grönsaker, ett annat äter alla sushi... När jag var ung drack ingen vin, nu tar alla "ett glas rött" pâ kvällen. Vin verkar ha blivit ett lite elegantare sätt att "höja trivselfaktorn" pâ kvällarna, att mysa i soffan när barnen har lagt sig eller att skämma bort sig själv. Här i Spanien dricks massor av vin, men alltid i sällskap av andra och i samband med mat.

Svenskarna är i mina ögon otroligt upplysta och informerade inom alla omrâden, men samhället är ocksâ extremt homogent och "lydigt", bâde när det gäller trender och myndigheternas uppmaningar. Är rekommendationerna pâ det ena viset det ena âret, gör man sâ. När de sedan ändras, är plötsligt allt annat otänkbart.

Pâ tal om trender, skrev jag ju i september om hur man i Madrids modemässa hade portat alla "ohälsosamt magra" modeller. I dagens Aftonbladet finns en del intressanta artiklar om samma ämne, med en del skrämmade bilder pâ modeller. Själv tycker jag att Tyra Banks är väldigt snygg, och att de andra bilderna är hemska. Man kan undra vilka intressen som ligger bakom de här trenderna - modevärlden slâr tillbaka med näbbar och klor och vill inte alls att den supermagra idealet ska försvinna. Om ni tittar pâ bilden av Kate Moss i inlägget Heroin Chic?, ser man hur även ljussättningen framhäver hennes magerhet: revbenen syns tydligare, ögonhâlorna blir djupare och hon fâr svarta skuggor pâ kinderna och pâ insidan av lâren.

Mer jamón serrano ât folket!

9 comments:

Anonymous said...

Intressant det här också. Och jag håller med dig, vi i Sverige är verkligen modemedvetna - och då talar jag inte bara om kläder, utan det är som du säger med t.ex. suschi och vin. För några år sedan känns det inte som om svenskar skulle sitta och dricka ett glas vin "bara sådär", utan det var mer fint till maten. Nu känns det nästan som om folk tycker att det är lite coolt att sitta på ett café och dricka vin. Oh, så internationellt, ungefär. :)

Det är även lustigt hur borta man kan bli på vissa saker genom att bo i ett annat land. När man kommer hem, så förstår man ibland inte vad folk pratar om. En bildbok t.ex, det är ju inte så konstigt att du inte har stenkoll på det eftersom du inte bor i Sverige. För i det här landet snackas det ljudböcker jämt och ständigt. Förr fanns de ju mest för dyslektiker och blinda t.ex, men nu är det lite mer alla möjliga som lyssnar på ljudböcker, t.ex. min far då han ofta kör långa sträckor i bil.

Nåväl, jobba vidare var det jag skulle göra...

Anonymous said...

Hej Anna! Galler det som du beskriver aven utanfor Andalusien? Jag trodde nog att folk i Madrid eller Barcelona lever ungefar som man gor i Milano - men dar tar jag kanske fel? Beratta garna!

Nar det galler trender upplever jag att italienare i allmanhet, aven folk fran det traditionella sodra Italien, ar ganska snabba att snappa upp trender... Italien ar faktiskt det land i EU dar det saljs flest mobiltelefoner! Sarskilt populara ar modeller med videofunktion. Ipod ar ocksa hyfsat vanligt har. Dator har de manga ungdomar tillgang till i hemmet, men annars finns det manga internetkaféer som man kan ga till. Manga familjer har tva bilar, och aven i enkla hem finns det oftast fler an en TV-apparat. Vad galler maten foredrar de flesta forstas italiensk mat, vilket ju inte ar sa konstigt, men McDonalds finns i de flesta storstader, liksom kinarestauranger. Fast samtidigt som italienarna ar mycket open-minded nar det galler nyheter inom t ex mode och elektronik kan de vara hopplost gammalmodiga nar det galler synen pa jamstalldhet, skilsmassa, abort osv..

Anonymous said...

Är ny i blogvärlden och ramlade in pâ din sida av en slump. Bor i Murcia med spansk sambo och kan inte lâta bli att le ât ditt sätt att skildra spanien och olikheter. Skickligt, träffande och roligt att läsa! Jag kommer att titta förbi igen..

Anna Malaga said...

Barajagjohanna - ja, jag tycker det verkar sâ i alla fall. Jag är totalt borta och fattar inte alls vad folk snackar om ibland. Lycka till med jobbet ;-)

Karin - hej! Italienarna är ju Europas modelejon ;-). Man ser direkt vilka som är Italienare, när de kommer hit pâ semester, trots att de är lika spanjorerna till utseendet. De är inte rädda för att se "extrema" ut heller.
I Madrid och Barcelona är man säkert villigare att hänga pâ trender. Jag har en vän i Barcelona, som ibland hyr en japan som lagar mat i hemmen. Det verkar ju jätteskoj, men jag skulle vilja se den andalusiska fru som släpper in en japan i köket *asg*

Anonym - Nej, men vad kul! Tack sâ mycket och välkommen hit. Hoppas du trivs i Murcia och med det spanska livet.
Pâ âterseende ;-)

Anonymous said...

För mig verkar det mer som stad vs. land när det gäller att haka på trender. De som bor i större städer är ofta mer trendkänsliga och har kanske större krav från omgivning på att hänga med det senaste.

Anna Malaga said...

Puman - det har du säkert rätt i. Men ändâ är det stor skillnad mellan Sverige och (södra) Spanien, tycker jag. Malaga och Sevilla är ju stora städer, men verkligen inte trendiga. Och i svenska smâ byar fâr jag ibland känslan av att alla har tittat pâ sommartorpet, hehe.

Anonymous said...

Det kan ju vara så att man är mer rädd för att avvika från mängden i Sverige och att det är viktigare att vara "lagom". Svårt att säga. Spanjoren kanske inte bryr sig lika mycket om vad andra tycker utan "kör sitt race".

Anna Malaga said...

Precis vad jag tror!

Anonymous said...

Gud vad du prickar in svenskarna pâ pricken! Minns när jag försökte beställa en "cortado" på ett café i Stockholm när "barrista"-vågen dragit in, och förklarade hur jag ville ha den. Flickan blev mycket förbryllad, eftersom den användes en sorts bönor till espresso och en annan till latte, så vad skulle hon då ta för nåt till mitt mellanting? Här beställer man sin kaffe, den är gudomligt god utan vare sig barristor eller en massa tjafs!
Men, det är ju hemskt kul att äta all spännande mat i Sverige!

Sen är det återigen ganska slående vilka skillnader det finns mellan Andalusien och Katalonien. Här är datortätheten enorm, och mp-3-spelare springer alla omkring med. Blogg börjar spridas, men där är de långsammare. Och ljudböcker, nej, det vet nog ingen vad det det är...