Tuesday, January 23, 2007

Ofrivillig Nyârsmässa i Pisa

För er som kämpar med halka, snöslask och trafikkaos, kan det kanske vara trevligt att veta att det sitter en tjej nere i Malaga och är riktigt avundsjuk pâ er snö. Jag fick ju vänta förgäves i vintras.

Jag blir verkligen sugen pâ att se snöflingor virvla i gatlyktornas sken eller att gâ pâ promenad bland vita granar och höra snön knarra under fötterna. Blixthalka och kalla bilmotorer har jag nog förträngt...

Pâ tal om snökaos tänkte jag berätta om när vi satt fast en hel natt pâ motorvägen mellan Florens och Rom. Jag hade gjort upp en trevlig medeltidsrutt pâ Toscanas landsvägar: efter en dag i Pisa och en dag i underbara Florens skulle vi köra vidare pâ slingriga vägar till Sienna (med sin vackra stadskärna) och San Gimminiano (som skulle ha “skyskrapor frân medeltiden”, ett slags höga torn som sâgs frân alla hâll)

Vi säg tyvärr ingen av byarna. När vi vaknade i Florens var allt täckt av ett lager härlig pudersnö. Bara ett par millimeter tjockt, men det räckte tydligen för att landsvägen skulle vara avstägd och vi fick ta motorvägen mot Rom istället. Efter ett par kilometer var det totalstopp. Pâ motorvägen alltsâ. Visst, det snöade och det var ett tunt lager snö pâ marken, men det kändes ändâ ganska underligt med dessa enorma köer, som rörde sig nâgra meter i timmen. Det var redan sent pâ natten när vi kom till Rom, men dâ var vi trötta pâ vintervägarna och drog ner till Napoli istället, där vi gick hela dagen i Pompeji och pâ det helt underbara arkeologiska muséet. Sen fick vi en natts välbehövlig sömn pâ ett hotell.

Vädret i Napoli var underbart, sol och ca 15 grader, trots att det var dagen innan nyârsafton. Vi lyckades glömma snökaoset, eller âtminstone trodde vi att man hade plogat vägarna. Men pâ väg upp fastnade vi igen! Den här gângen fick vi även tillbringa natten i en bilkö. En intressant erfarenhet som vi lärde oss en hel del av, bl.a. att man vaknar av sig själv när man är sâ stelfrusen att man mâste starta motorn för att värma sig. Eller att lovikavantar värmer lika bra pâ fötterna....

Pâ nyârsafton hade vi nâtt Pisa, där vi tog in pâ samma fyrstjärniga hotell som pâ ditvägen. Men nu hade jag en plan – vi skulle köpa snökedjor och ge oss iväg tidigt pâ nyârsdagens morgon, dâ det var tomt pâ vägarna. Kedjorna hjälpte ju bara om man hade vägen fri – inte i bilköer. I en av Pisas diversehandlar köpte vi en “catena parlante” – snökedjor med ett käckt kasettband där hurtiga italienare berättade om hur man skulle sätta pâ dem (kedjorna, alltsâ).

Riktigt upprymda beslöt vi oss att titta pâ domkyrkan inuti. Den är i vit Carraramarmor och ligger precis bredvid det lutande tornet, och vi hann bara se den utanpâ vid vârt första besök. Den var väldigt vacker inuti ocksâ...och faktiskt sâg träbänkarna riktigt inbjudande ut. Vi satte oss och vilade ett tag i lugnet och stillheten. Men plötsligt stängdes dörrarna! Mässan började, och alla som var inne fick snällt sitta kvar. Jag som inte är katolik eller ens troende fick verkligen en överdos av predikan, böner, sâng och präster i guldbroderade kappor som svängde rökelse i gângarna och skvätte vatten lite här och var. Ganska kul faktiskt. Definitivt helt annorlunda mitt vanliga nyârsfirande.

När vi till slut kom till hotellet var det fullt av nyârsfirande italienare i frack, lângklänningar och gnistrande diamantörhängen (italienare klär verkligen upp sig, ännu mer än spanjorer) som vi försiktigt smög förbi i vâra skrynkliga kläder.

Efter en god natts sömn gick vi upp med tuppen, satte pâ kedjorna och tog oss faktiskt till Tarragona den dagen. Vi var helt ensamma pâ vägen fram till elvatiden.

12 comments:

sarachella said...

haha :D Om man tänker på vilket kaos det blir här när snön kommer (och då kommer den trots allt varje år) kan man bara tänka vilket kaos det blir i Italien...
För min del kan vi gärna byta plats just nu... du kan få komma hit och halka runt i snön, skrapa bilrutor och frysa konstant (jag), så sitter jag gärna och njuter under en palm i sol och vårvärme;-)
vad säger du? :D

niklas (fd hans ångest) said...

Tarragona - som chokladen?

Anna Malaga said...

Sarachella - haha, ja just sânt som snöskrapor vill jag helst glömma ;-) Det är ganska kyligt hos oss idag, faktiskt, men nâgon snö blir det nog inte....

Niklas - Kära vän, jag börjar undra om du inte är ett hopplöst fall...? Pizzorna i Pisa var förresten jättegoda!

Carin said...

Åh, vad mysigt det låter! Och ja... här är ju kallt som bara den idag! Alltid kul att läsa vad du skriver Anna!

Anna Malaga said...

Tack Carin! Och kallare ska det tydligen bli de närmaste dagarna. Var lade jag nu undan vinterkappan förra âret...

Pumans dotter said...

Då kan jag berätta att jag har varit på långpromenad i solskenet idag. Fem minusgrader och skimrande snödrivor. Det var underbart1 Hade kamera med mig men har inte kollat resultatet än. :)

Tarragona är en mysig stad (och chokladen är god!). Berätta gärna mer!

Anna Malaga said...

Puman, det lâter jättehärligt. Vill gärna se bilder.

Thérèse said...

Sydlänningar och snö verkar inte vara någon lyckad kombination. Förra ret kom det en dag cirka en centimeter snö i Madrid. Naturligtvis blev det trafikkaos och dom reda olidligt långa bilköerna blev ännu värre. Jag åkte buss 2-3 kilometer , det tog nästan en timme.
Jag har flera gånger fått spanjorer att höja på ögonbrynen när jag har berättat om att vi har obligatorisk halkbana vår körkortsutbildning.

Tarragona är en mysig stad där jättgod choklad tillverkas men där man också kan se några av Spaniens finaste och mest välbevarade romerska ruiner.

Idag har det varit snö och solsken här men jag har suttit inne , läst , ringt och suttit i telefonköer och tryckt stjärna och fyrkant och valt olika siffror. Ett mycket irriterande fenomen som man faktiskt slipper i Spanien

Anna Malaga said...

..och tack för att du väntar. Du är just nu nummer 58 i kön...
Nej, roligare kan man ha. Hoppas det ger resultat i alla fall.

Tarragonars ruiner tittade vi pâ, och muséet. Tyvärr fanns det inte info pâ spanska, bara pâ katalanska.

niklas (fd hans ångest) said...

Min fråga var snarast retorisk...

Men jag är ett hopplöst fall beträffande det mesta...

trulsa said...

Haha. :) Ibland blir de bästa resorna de som inte blir som man tänkt sig.

Synd att ni missade Siena (som fö inte är en by, 60 000 invånare) och san Gimminiano, otroligt vackra och charmerande ställen. Min pappa bodde några år i en liten by en kvart utanför Siena mitt på den vackraste toskanska landsbygden så jag har sett alltihopa på nära håll. Sååå vackert! Till och med upplevt Il Palio i Siena i en cortada, i trängseln med folket på torget. Det glömmer man inte.

Men jag minns också när pappa berättade om när det kom nån centiemter snö och alla arbetsplatser och skolor stängde. Men han körde i ensamt majestät i sin sladdomöjliga BMW med trygg norrlandslandsväg i vintertrafik-vana de 45 minutrarna till jobbet och suckade förvånat. Så kan det gå när man är svensk! (Och har bott i Boden i 10 år)

Anna Malaga said...

Trulsa - nämen vad härligt!! Ja, jag grämer mig väldigt mycket över att vi inte sâg Siena, det fâr bli en annan gâng. Det mâste verkligen ha varit en upplevelse att se hästkapplöpningarna!!