Som jag har berättat tidigare äger de flesta spanjorer sina hus eller lägenheter. Att hyra är slöseri med pengar, och nâgot man gör om man bor tillfälligt pâ ett ställe.
När man väl har köpt sin lägenhet är mânadskostnaderna lâga, kanske 30-40 Euros, som gâr till La Comunidad, en gemensam kassa. Därifrân betalas saker som trappstädare, trädgârdsmästare och mâlning av fasaden.
Haken? Det är sällan alla som betalar. Man kan ju inte bli vräkt frân sin egen lägenhet, och det är alltid nâgon som halkar efter med betalningarna. Att komma överens är ocksâ ett känsligt kapitel: Vilken färg ska man välja när det mâlas om? Hur ska simbassängen renas? Det blir alltid roliga diskussioner. Presidente de Comunidad lâter kanske tjusigt, men det är en post som absolut ingen vill ha, eftersom man dâ ska ansvara för att pengarna betalas in och allt flyter som det ska. Presidenten röstas fram, sâ blir man vald är det bara att bita i det sura äpplet.
I helgens tidning läste jag om en av Malagas sämsta bostäder. Den ligger i vârt “värstingkvarter”: La Palmilla, och var helt utan el. Bara 6 av totalt 54 ägare hade betalt elräkningen, och de andra hade istället mixtrat med kablarna sâ att elskâpet hade bränts ut totalt. Hissen hade inte fungerat pâ 14 âr, vilket mâste vara smâtt jobbigt när man bor pâ tionde vâningen. Lägg sedan till att trappan är helt mörklagd och man mâste använda sig av ficklampa för att hitta dörren...
I mitt hus bor vi bara 3 familjer, sâ vi har bestämt att vi inte betalar nâgon Comunidad. Billigt och bra, vi delar pâ betalningen istället om nâgot mâste lagas eller mâlas. Fast det blir väldigt roliga diskussioner här ocksâ. När det har blivit stopp i avloppet pâ nedersta vâningen har de tvâ andra karlarna velat rensa det själva, medan min man inte skulle ta i ett avlopp ens med tâng och betalar hellre en bil som suger ut allt pâ nolltid. Trappan turas vi om att städa, âtminstone i teorin...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Det ar sa roligt nar du skriver inlagg om sma vardagliga saker som t ex om hur det fungerar i en spansk bostadsrattforening! Det dar med att inte alla betalar avgiften i tid kanner man ju igen... Det jag saknar med icke-svenska bostadsrattforeningar ar avsaknad av gemensam tvattstuga och torkrum! Det ar ju sa praktiskt nar man ar trangbodd.
Fast har i Italien skulle det tyvarr aldrig funka; jag riktigt ser framfor mig vilka enorma gral om tvattider etc som skulle bryta ut..
Jag håller med Karin, det är otroligt roligt att läsa om när du skriver om vardagliga saker. Sånt där som man antagligen aldrig skulle lära sig om man inte själv också var bosatt i landet. Om det skulle vara samma system i Japan tror jag emellertid att det inte uppstått så mycket problem, mycket för att den japanska socialiseringen handlar så väldigt mycket om artighet, att vara ödmjuk och ta väl hand om både sig själv och sina medmänniskor (HUR det efterlevs kan givetvis diskuteras). Att t.ex. elräkningen inte betalades har jag oerhört svårt att föreställa mig skulle ske.
Jag kan tänka mig att det blir livliga disskutioner, när jag sett sydeuroper på tv så är de rätt viftiga med händerna och högljudda.
Det är roligt att läsa om hur det funkar där nere, för du skriver ju om sånt som jag inte har någon aning om och nu kan jag sitta vid matbordet i påsk och briljera lite om Spanien :)
Karin - Ni har kanske samma problem?
Tvättstuga, ja..Jag tror inte spanjorerna hade kört med "snorkiga lapp"-systemet, de vill hellre prata personligen. ;-)
Linda - kul att ni uppskattar en bir av spansk vardag ;-)
Spanien och Japan är nog varandras motpoler ;-) Jag kan tänka mig att en japan hade tyckt att det var väldigt pinsamt att inte ha betalt den gemensamma avgiften.
Taturerade Mamman - Ja, det tycker jag att du ska göra ;-)
Viftiga med händerna är bara förnamnet.
Post a Comment