Monday, April 30, 2007

Mânadens inlägg - Att flytta

Dags för mânadens kedjeinlägg. Den här gângen ska det handla om att flytta, nâgot som jag har gjort ganska mânga gânger i mitt liv.

Det sägs att "att resa är att dö en smula", och sâ kan det ju vara. Skillnaden är att när man reser (eller flyttar), kan man köpa returbiljett. Men livet pâ den plats du lämnar fortsätter som vanligt, utan dig. Själv förlorar du hela din "normala" tillvaro, den dagliga kontakten med vänner, familj och arbetskamrater. Allt det du är van vid, din trygga vardag.

Men att flytta är ocksâ att leva mer intensivt. Det tvingar dig att vakna till och lära dig en massa nytt; nya koder, nya vägar, nya beteenden. Dina ögon öppnas pâ ett annat sätt för att ta in nya intryck och för att anpassa dig till en ny miljö. Jobbigt, men lärorikt. Och ibland nödvändigt. Det behöver inte handla om att byta land, kanske bara om att gâ vidare, byta bostad, miljö eller jobb. Att försöka förändra nâgot till det bättre är nog nâgot som ligger djupt hos oss människor.

För ganska länge sedan läste jag en artikel av författaren och vetenskapsmannen Eduard Punset, som fick mig att fundera lite. Den handlade om varför jordens levande varelser utvecklade hjärna, och vad de behövde den till. Han berättade om ett mikroskopiskt djur pâ havsbottnen, som var "den felande länken" i det här sammanhanget. Djuret satt fast pâ en sten under större delen av sitt trâkiga liv. Men när den blev fullvuxen var den tvungen att lämna sin sten för att leta reda pâ en partner. Den utvecklade dâ en liten hjärna för att kunna förflytta sig, utforska sin omvärld och välja en lämplig partner. När tvâ exemplar hade hittat varandra, letade de upp en sten och fastnade där under resten av sina liv. Hjärnan tillbakabildades dâ, för att till slut försvinna.

Hmm.... när jag tänker efter har jag nog nâgra likande exemplar i min omgivning. Deras liv ser likadant ut âr efter âr, och de har blivit för bekväma för att ens orka tänka pâ nâgon slags förändring. Inget fel med det, men det är inget för mig. Jag har mina rötter pâ mânga ställen och vill gärna upptäcka nya miljöer. När sonen flyttar hemifrân hade jag tänkt bosätta mig i Oviedo, en gammal stad med vackra miljöer i den gröna delen av Spanien. I och för sig har jag aldrig varit där och känner inte en kotte, men det ska nog gâ bra.

Min man tycker som vanligt att jag inte är riktigt klok. Han vill bo i solen. Folk som bor i de "regniga delarna" av Europa är extremt gnälliga, tycker han, och det kan jag faktiskt hâlla med om. När jag pratar med folk som bor och är uppväxta i världens vackraste stad, Paris, tycker jag att de bara klagar och surar. Deras högsta dröm är antingen att flytta till Medelhavskusten eller att köpa ett hus med minimal trädgârd i nâgon av stadens förorter. Kanske för att de aldrig har bott nâgon annanstans och inte riktigt kan uppskatta sin fantastiskt vackra stad?

Jag föredrar att tycka att pâ en rullande sten växer ingen mossa.

Övriga bloggares inlägg: Thersese, Barajagjohanna, Tolken, Nejma, Krokofanten, , Haydee, , Sofia, Carin, Tokyo-Linda

14 comments:

Anonymous said...

Kan ju bara hålla med. Inte ett dugg mossig känner jag mig... Rolling rolling rolling...

Anonymous said...

"Pâ en rullande sten växer ingen mossa." Sant.

Och just det - för att uppskatta sin hemstad, t.ex. Paris, behöver man nog se andra ställen också.

Thérèse said...

bra inlägg! Oviedo ? Ha ha varför just Oviedo? Jag har helle aldrig varit där och vet egetligen bara att det ligger i Asturias. San Sebastian är ju annars en pärla i norra Spanien.

Anna Malaga said...

Karlavagnen - Precis. Eller: den som aldrig gâr vilse hittar inga nya vägar.

Barajagjohanna - Jag tror det. Parisarna glömmer att lyfta blicken och njuta av de fantastiska miljöerna.

Therese - Haha, ja, det kan man frâga sig ;-) Det verkar mysigt, med lite grönare natur och en halvtimmes bilväg frân havet och mysiga smâ fiskebyar. Dessutom är det en stad, men lite mindre än Malaga.

Nejma said...

Ja, mossa kan jag ju knappast klaga på att jag har problem med. ;-) Jag rullar på rätt bra tror jag. *s*

Haha, jag tycker att din framtidsdröm är cool! Fast varför du valt just Oviedo kan ju bara du veta, men det är sökert inget fel med att bo där. Jag skulle också vilja bo en tid uppe i norr, men då ligger ju Katalonien närmare till hands för mej - fast kanske just därför hamnar jag bergis i Galicien istället... Det är säkert fint där med.

Linda said...

Har aldrig hört det där uttrycket förut, "pâ en rullande sten växer ingen mossa", men det känns väldigt sant. Och någonting man kan komma ihåg. Å andra sidan är det lätt att känna sig rotlös om man flyttar för mycket, tror jag. Inte för att jag känner så riktigt än ;)
Tolken bjöd förresten in mig på månadens inlägg också, så det kommer snart ett från mig med! :D

Pumita said...

Håller verkligen med dig om rullande stenar! Att jag själv inte har flyttat på många år... det är en annan historia.

Har inte fått till mitt Månadens inlägg ännu, men det är på gång. Däremot har jag svarat på din utmaning om reseinspiration. :)

Anonymous said...

Katalonien eller Sverige om jag fick välja. Under mina 17 år i Nederländerna flyttade jag 5 ggr om man inte räknar dit- och utflyttning. Kompisarna började slå vad om när jag skulle flytta nästa gång, men tjii. Sista stället bodde jag på i 10 år. Ska du och maken bli särbos senare? :-(

Anonymous said...

Fast fransmännen har liksom polacker eller ryssar utvecklat en särskild talang att. Jag tror det är lite ett sätt att umgås. Det blir liksom mer spännande eller?
Söt historia om de små krypen på havsbottnen. Hjärnan kanske MÅSTE tillbaka bildas om man inte ska kvävas av förutsägbarhet.
Det är bara att rulla på!

Anna Malaga said...

Nejma - Nej, du verkar allt annat än mossig!
Jag tycker ocksâ att mina planer är coola ;-) Men jag hinner väl ändra mig... i alla fall gillar jag Asturias, berg, fiskebyar, cider och medeltidsstäder.

Linda - Dâ tittar jag in till dig!

Puman - tack!

Karlavagnen - Pratar du katalanska?

Tolken "att gnälla" menar du? Ja, det kanske gâr ett gnällbälte där ocksâ.
Jag tyckte ocksâ att historien var söt och tänkvärd.

Anonymous said...

Bra skrivet!

Anna Malaga said...

Tack Haydee!

Anonymous said...

Javisst gnälla menar jag. Kul tanke om gnällbälte.

Anonymous said...

Tips till alla er som jag bor i utlandet. Jag fann en tjänst www.mobila-posten.se som göra att jag kan läsa min post oavset var jag är. Cool!