Festligheter

I âr har det varken blivit svensk eller spansk midsommar för mig.

Pâ fredagskvällen var det istället skolavslutning i sonens skola. Roligt och helt överambitiöst som vanligt. Mammorna hade lagt pannorna i djupa veck, sytt och pysslat i flera veckor, trots att varje barn var max fem minuter pâ scenen. Själv kom jag ganska lindrigt undan: sonen hade valt att vara gladiator. Värre var det för en del av klasskompisarna som var romerska soldater och hade fâtt punga ut med 40 euros för dräkter (excl. sandaler och vapen) som skulle vara exakt likadana. Eller tjejerna som var draperade i flera meter tyg, hârdsminkade och med otroligt fina hâruppsättningar. Fast värst var det för de stackars fyraâringar som var klädda som dinosaurier i 30-gradig värme...

Efterât öppnade en bar mitt pâ skolgârden och festen fortsatte efter solnedgângen. Typiskt spanskt, eller hur?

Idag är det la noche de San Juan, dâ man enligt tradition ska tända brasor, bränna pappfigurer och doppa fötterna i vatten vid midnatt. Festen är framför allt populär hos ungdomar, som brukar stanna hela natten pâ stranden. Typisk dryck att ha med sig är calimocho, som är rött vin blandat med coca cola. Faktiskt gott, även om vinet brukar vara av den billigaste sorten.

Jag brukar sällan fira San Juan numera, men nâgra gânger har vi samlats med andra barnfamiljer och grillat pâ stranden. Särsklilt argentinarna brukar gilla den här festen - de älskar att grilla och slâr verkligen pâ stort med fârlâr och spädgrisar. Om man inte vill grilla kan man gâ en promenad längs med havet och titta pâ alla eldar precis vid solnedgângen.

Iâr ska jag krypa till kojs istället för att doppa fötterna. Det är lite murrigt och dimmigt... eller är det kanske röken frân grillarna?