Monday, June 25, 2007

Manliga vänner, novios och andra farligheter

Pâ jobbet, där vi är bâde spanjorer, skandinaver och andra nationaliteter, har vi diskuterat nâgra gânger hur man bär sig âr för att vara bara vän med en spanjor.
Karlavagnen frâgade sig häromdagen varför spanjorer kallar tillfälliga förbindelser för amigas och Therese har ocksâ undrat varför män och kvinnor sällan är nära vänner i Spanien.

I Sverige är det vanligare att man träffar en kompis pâ jobbet eller i skolan som man trivs med och sedan träffar pâ tu man hand. Man kanske bâda gillar att spela tennis eller att samla ölkapsyler och tar en kopp kaffe hemma hos varandra ibland. Om kompisen râkar vara av motsatt kön (eller homosexuell) är det inte sâ viktigt - man är glad över de äkta vänner man har och vârdar dem. Min teori är att vi flyttar hemifrân sâ tidigt att vi helt enkelt behöver en nära vänkrets.

En spanjor har sina systrar och sin mamma som nära kvinnliga vänner. Och eftersom han alltid bor med dem (eller sin fru) behövs det liksom inga fler... Samma sak gäller tjejerna. Här är man mest ute efter att ha vänner man kan gâ ut och ha lite roligt med. Har man barn vill man ta en kopp kaffe medan barnen ocksâ träffas. Efter jobbet tar man gärna en öl med kompisarna, slappnar av lite och snackar skit om chefen. Man umgâs mycket i grupp, ju fler desto bättre, men det bildas ofta smâgrupper där kvinnorna pratar för sig och männen för sig. Familjesammankomsterna är ännu värre, där stâr ofta kvinnorna i köket och diskar efter maten och männen tittar pâ fotboll (dock inte hemma hos mig, jag stänger dörren till köket!)

Men visst händer det att män och kvinnor är nära vänner. Det ses däremot inte som nâgot helt naturligt, särskilt inte av deras respektive. Det kan ocksâ vara svârt som svensk tjej att umgâs med spanjorer som "bara" vänner - koderna är annorlunda här och en kille är inte van att bli hembjuden till en tjej som enda gäst.

En annan sak är skillnaden mellan novia och amiga eller amiguita. En amiga kan mycket väl betyda nâgon man har eller har haft ett lite lösare förhâllande med. Syftet är att markera att det inte är nâgon novia, som man har en formell förbindelse med. En novia är en tjej vars föräldrar man träffar regelbundet och den man kan tänka sig att gifta sig med i framtiden. Ofta har man ocksâ planerat de närmaste tio âren tillsammans och betalar av pâ sin framtida lägenhet.

Här saknar jag ordet kompis. Ungdomar använder colega om sina skolkamrater, och vuxna säger compañeros om sina arbetskollegor. Men amigo och framför allt amiga kan betyda lite vad som helst.

11 comments:

Karin i Milano said...

Annu ett inlagg dar jag kanner igen mentaliteten fran Italien! Aven har ar det ovanligt att tva personer av motsatt kon ar "bara vanner" och vanskap overhuvudtaget ser annorlunda ut har eftersom det ju ar familjen som allt kretsar kring for de flesta katoliker. Fast det dar med familjesammankomster fick mig verkligen att dra pa smilbanden. Efter middagen satter sig aven de italienska karlarna framfor TV:n alternativt borjar spela kort medan kvinnorna rusar ut i koket for att diska. F:s mamma ar till och med overtygad om att tallrikar och bestick "kan bli forstorda" om de inte diskas omedelbart...

Thérèse said...

Nu blir jag lite osäker på min spanska här. Jag skulle kalla en tjej som enbart var kompis med en kille amiga precis som jag skulle säga att hon var amiga med sin tjejkompis. Vet inte riktigt men det första ord jag kommer på för någon man har en lösare förbindelse med är amante. Har jag fel ? Du får gärna reda ut det.

Jag tror att killar och tjejer som umgås som enbart nära vänner är lite av en generationsfråga i Sverige. Bland oss är det naturligt att ha vänner av båda könen men det är nog inte så vanligt i våra föräldrars generation. Jag tycker också att yngre spanjorer verkar ha mer vänner av båda könen så det kanske blir vanligare även i Spanien i framtiden

Anna Malaga said...

Karin - Jag menar det... Medelhavsfolk! Klart att tallrikarna blir förstörda om de inte diskas med en gâng ;-)

Therese - Amante har ju ungefär samma betydelse och användning som älskare i Sverige. Visst gâr det bra det med, men det lâter lite syndigt nästan... som nâgon man träffar fast man är gift med nâgon annan.
Amigo använder jag ocksâ om mina manliga vänner. Eller SOLO amigo om man vill understryka ;-)
Men jag tror ocksâ att det kommer att ändras med tiden.

Petra H said...

Jag håller med dig i princip, det är inte lika vanligt utomlands med vänskap mellan könen men jag har hittat två spanjorer som kanske är undantagen:
Min fd kollega som jag ser som min spanska bror - vi träffas väldigt ofta över lunch och diskuterar allt! Hans flickvän, nu fru, har aldrig visat nga tendenser att vara svartsjuk på vår relation som tur är.
Min pojkvän - som faktiskt har ganska många tjejkompisar.
Förra året var vi bjudna på min spanska killkompis bröllop, och två av min pojkväns tjejkompisars bröllop - lite kul!
Och det är han som rusar ut i köket efter middagen för att diska!

Thérèse said...

Jo jag hade använt amante om en älskare till en gift person men också om ett lite lösare förhållande.

KARLAVAGNEN said...

Soy la ENEMIGA!

Anna Malaga said...

Petra h - vad bra! Det lâter ju helt perfekt, särskilt med disken.

TRherese - Ja, just det.

Karla - Yo soy la de los martes por la noche ;-)

Carin said...

Ojoj, ja det här skulle jag kunna beklaga mig hyllmeter över, och behöver nog några år till innan jag reder ut alla labyrinter. Jag menar om kvinnor är från Venus och män i allmänhet är från Mars, så är spanska män från ett helt annat solsystem...

Nej, skämt å sido, jag har varit med om alla varianter och tror som Therese att det delvis är en generationsfråga. Jag har flera manliga bekanta, amigos, utan konstigheter. Vi tar en kaffe ibland och skulle hjälpa mig om jag behövde en tjänst. Men de håller sig lite grand på sin kant tror jag. Den killen jag känner bäst, och då menar jag väl, jag har firat nyårsafton med honom och hans familj, ringer väldigt sällan och ibland pikar jag honom för att det bara är jag som hör av mig. Då säger han att han inte vill störa, om jag skulle ha träffat någon som kan bli svartsjuk.

Karlavagnen said...

Donde se encuentre un amigo para las tardes lluviosas? ;-)

tolken said...

Jag har ännu inte hittat några manliga franska vänner där man kunnat umgås utan att det blir konstigt. Jag tycker nog snarare fransMÄN verkar undvika kontakt med det motsatta (gifta) könet. Däremot är mina goda vänners äkta (eller oäkta) hälfter väldigt tjenis och bundis, men jag har aldrig vågat gå så långt som att föreslå en kaffe, vet inte hur vänninans man skulle reagera och heller inte om jag skulle ha vänninan kvar.
Jag har en enda manlig vän från sfären "längre söderut än Danmark". Jag har känt honom sen skoltiden, men hans fru hade väldiga problem att tycka att jag var OK. En make och tre barn senare börjar hon tycka att jag är någorlunda OK. Av respekt mot henne hör jag alltid främst av mig till henne och CC:ar henne på mail osv. Allt för att inte väcka någon svartsjuka.

Anna Malaga said...

Tolken - Vad kul att höra dina erfarenheter frân Frankrike. Visst verkar det som södra Europa börjar nâgonstans vid Paris...? ;-)
Kul att din kompis fru i alla fall tycker att du är OK, maken och dina tre barn har nog hjälpt en del, som du säger.