Sunday, April 08, 2007

Stil, status och Family Living

Therese frâgar sig varför det är sâ eftertraktat att vara osvensk. Jag kom att tänka pâ samma sak när jag läste om en undersökning av United Minds i julas. Där kunde man läsa vad som är stauts hos svenskarna. Populärast var att vara allmänbildad (kul, det är ju jag....tror jag) följt av att vara en engagerad förälder (kul – det är ju jag!). Pâ tredje plats kom “att ha en egen hoptjänad förmögenhet” (äsch!)

Men när jag kom till nummer tio brast jag i skratt. Där stod nämligen “att ha en egen, personlig stil” Vafalls? VEM har, eller vâgar ha, en personlig stil i Sverige? Jag har skrivit tidigare om svenskar och trender, och hur man som utlandsboende slâs av att alla ser precis likadana ut. Barnen heler plötsligt gubb- och tantnamn, fast gärna lite “tilltuffade” om man vill vâga lite mer, men alla har en landskapströja frân PoP och sitter i Emmaljungavagnar.

Samma sak gäller heminredning. Jag har precis läst ett nummer av den nya tidningen Family Living (tack Emma!), som är mest handlar om livsstilar hos unga familjer, och har massor av “hemma hos”-reportage. Som vanligt när det gäller hemredningsreportage ser de flesta hemmen ungefär likadana ut. Just nu är det femtiotalsstil som gäller (fast hemmen var inte sâ fina pâ femtiotalet, man var mer intreserad av att spara till bil och TV dâ). Alla har tyger frân Svenskt Tenn eller liknande, storblommigt, panelgardiner, tygtavlor med mönstret FRÖKAPSLAR, soffor med “pinniga” ben, Bruno Mattsonfâtöljer eller liknade. Fräscht och enkelt (men gud nâde den som hade vâgat ha ett sâdant hem pâ 80-talet). Men det roliga är att läsa hur folk själv kommenterar sina hem. Ingen skulle säga sanningen: “Vi har köpt allt pâ IKEA, men har hängt upp en kimono pâ väggen och satt nâgra marockanska lampor pâ balkongen...” Nej, man betonar alltid att man vill att “hemmet ska spegla min personlighet”, “det ska synas vem som bor här” och “vi köper det vi tycker om, inte det som är modernt”

Det är viktigt att visa att man kan vara personlig, trots att man inte riktigt vâgar i verkligheten. Nâgra exempel ur Family Living:

* Christine och Gustav har renoverat ett hus i Västervik. De ger bl.a râdet “Köp det du gillar, inte vad andra gillar” Vad har de köpt? Kohudar pâ golvet, Klippansoffor, muggar med femtiotalsmönster, precis som alla andra. Storblommig fondvägg i barnrummet. I köket har de gardiner och vaxduk med FRÖKAPSLAR. Pâ golvet leker VILDE, 1 âr.

* Susanne bor pâ Gotland med familj. Säger: “Jag vill att det ska finnas liv i vârt hem. Det ska inte se ut som det är taget ur ett inredningsreportage” Visst, hemmet är ganska plottrigt, men naturligtvis förvaras allt i rottingkorgar och det ligger fârskinn pâ stolarna. Barnen heter VILMER, ALVE och VIDAR.

* Gry har ett ganska häftigt hem, sâklart med fondvägg med palmbladsmönster. Ullmatta frân IKEA, plaststolar i femtiotalsstil, vintageklänning frân H&M, skor med kilklack. Pâ golvet leker VINCENT.
Kommentar: “Jag vill inte bo i en uppvisningsvilla”.

*Originellaste reportaget är frân en familj som bor pâ 39 kvm. Kul och intressant. De reser mycket och har saker frân hela världen. Men det mesta ligger i rottingkorgar och man har ändâ vita MYRAN-stolar i köket.

Absolut inget fel med detta. Men ändâ ganska lustigt hur svenskarna pâ nâgot vis vill vara precis som alla andra - de vill bara inte lâtsas om det.

14 comments:

Pumita said...

Nu tror jag iofs att heminredningsreportage vill föra fram ett visst budskap om vilka trender som gäller och "vad som är fint" osv. De behöver kanske inte motsvara verkligheten till 100% även om viljan finns hos de som läser tidningarna.

En fråga som dyker upp i mitt huvud är: Hur individualister är egentligen spanjorerna? De tycker säkerligen inte att det är fint att vara ospansk, men jag upplever många av dem som väldigt traditionsbundna och konservativa i många sammanhang. Gud förbjude den som försöker avvika på något sätt... Å andra sidan säger man lätt ifrån om något inte passar och håller på sitt utan att behöva "vara som alla andra".

Anna Malaga said...

Jovisst, och sen har de ju sina annonsörer och sponsorer att ta hansyn till ocksâ.

Men faktum är att de flesta svenskar VILL ha sâdana hem (eller barnkläder, eller vad det nu rör sig om). Det roliga är att det är status att "gâ sin egen väg" när nästan ingen vâgar göra det. Man vill gärna vara lagom, även om man kanske inte vill erkänna det.

I Spanien är man traditionell, precis som du säger. Just nu är det inne att ha möbler i kolonalstil, mörka träslag och enorma soffor med inbyggd schäslong. Men det är inte sâ mânga som följer den tendensen ändâ.

Anonymous said...

Jag tror absolut att svenskarna absolut VILL ha en "egen stil". Eller snarare ett hem som är mysigt inrett och inte ser ut riktigt som alla andras hem. Jag skulle absolut vilja ha det. Problemet är ju bara att vi helt omedvetet inspireras av trender, för det är det vi ser i butiker och i annonser och reklam. Ikea är billigt och tillgängligt för många.

Undrar hur mycket i min etta som kommer från Ikea? Hrm, matbord och stolar är mammas och pappas från 70-talet, men mina fyrkantiga tallrikar (oh, så läckert och annorlunda, men ack så inne med andra former än cirkulärt) är från Ikea. Min TV-bänk är en gammal skrutt jag fick när jag var 10 faktiskt. Men mitt soffbord, min soffa och min matta kommer från Ikea. Min bokhylla kommer från Ikea. Mitt bord i hörnet kommer från Ikea och ja, min säng är också från Ikea, likaså mina förvaringsboxar under sängen, hyllan ovanför sängen och den lilla byrån bredvid sängen.

Haha! Ikea-hem, jag? Jag gillar Ikea. Och även om min lägenhet har rätt så "normala" möbler i vitt och de övriga färgerna går i blått och turkost, så GÅR det ju faktiskt att få liiiite mer personligt även hos Ikea. Men faktum kvarstår att flera andra hem köper dessa massproducerade möbler samtidigt som de någonstans tror sig köpa personliga och annorlunda grejer.

Inget fel i detta, precis som du säger. Men jag tror som sagt att svenskar absolut vill ha en lite egen stil, jag tror inte att vi vill vara precis som alla andra. Däremot fattar vi nog inte riktigt vad en egen stil innebär och många svenskar VÅGAR nog inte riktigt ha en helt egen stil. Vi följer trenderna och intalar oss själva att vi har lagt vår personliga prägel på det...

Anonymous said...

Har du sett tröjan som pappan i familjen har på framsidan på nya Familj living? En beige tröja med en naken brud i utmanande ställning. Det ser inte klokt ut, tänk på ungarnas polare ser tröjan. Låter som om jag är väldigt konservativ men vad fasen det får ju va nån gräns... På tal om personlig stil, jag är rätt personlig. Jag träffar väldigt sällan någon som är som ser ut som jag...och jag tycker att IKEA är en toppen affär!

Thérèse said...

Jag tror precis som Johanna att många vill ha en egen stil men man blir ju medvetet eller omedvetet påverkad av olika trender.

Anonymous said...

Jag tycker att svenskar generellt sett har bra stil, bättre än många många andra. Kanske tråkigt att många ser så lika ut, men då är det åtminstone stil på folket. ;)

Anna Malaga said...

hBarajagjohanna - Javisst. IKEA är ju sâ billigt och lättillgängligt att mânga handlar där. Snart fâr vi ju ocksâ ett varuhus i Malaga. Pâminn mig om att inte handla nâgot med frökapslar ;-)
Att svenskarna är sâ trendkänsliga tror jag är för att de är en ganska liten, mycket homogen och köpstark grupp. Samt att det är ganska lätt att bli kritiserad om man sticker ut och är annorlunda. Fâ vâgar, som du säger.

Tatuerade mamman - Nej, kan man se den pâ nätet? Vi snâla utlandföräldrar lânar tidningar av varandra och läser dem frân pärm till pärm ;-)

Therese - Visst blir man det, men i mânga andra länder finns det olika grupper som klär sig olika, som här där man klär sig lite eftr klasstillhörighet. I Sverige är alla ungefär lika.

Jove - Det tycker jag med, âminstone i stora städer. Inte i smâstäder, däremot. Mânga har ocksâ jättefina hem...trots kohudarna ;-)

Anna Malaga said...

hBarajagjohanna - Javisst. IKEA är ju sâ billigt och lättillgängligt att mânga handlar där. Snart fâr vi ju ocksâ ett varuhus i Malaga. Pâminn mig om att inte handla nâgot med frökapslar ;-)
Att svenskarna är sâ trendkänsliga tror jag är för att de är en ganska liten, mycket homogen och köpstark grupp. Samt att det är ganska lätt att bli kritiserad om man sticker ut och är annorlunda. Fâ vâgar, som du säger.

Tatuerade mamman - Nej, kan man se den pâ nätet? Vi snâla utlandföräldrar lânar tidningar av varandra och läser dem frân pärm till pärm ;-)

Therese - Visst blir man det, men i mânga andra länder finns det olika grupper som klär sig olika, som här där man klär sig lite eftr klasstillhörighet. I Sverige är alla ungefär lika.

Jove - Det tycker jag med, âminstone i stora städer. Inte i smâstäder, däremot. Mânga har ocksâ jättefina hem...trots kohudarna ;-)

Anna Malaga said...

Det var inte meningen att tjata...

Thérèse said...

Jag håller med dig , här kan man inte direkt se på någons klädsel vilken klass han/hon tillhör. Visst undantag finns ju. Men en spansk överklassdam vräker på sig bling-bling och går i dyr päls fram tills det är 17 grader och sol. I Sverige ser man väldigt få som bär päls trots att det borde passa klimatet. Fast personligen tycker jag inte om päls , det är inte särsklit snyggt och man får associationer till djurplågeri

Anna Malaga said...

Nej, fy för päls, det kan jag gärna vara utan. Mink- och chinchillafarmar är hemska ställen.

K said...

Hittade hit via EFIT. Kul att läsa om andra länder och vardagslivet där. Återkommer gärna.

Anna Malaga said...

Magalös - Välkommen hit! Visst är det roligt med EFIT, jag tar nästa datum den här mÂnaden.

Cecilia Hunnershage Sandgren said...

fniiisar, dessutom har de låtit det lokala snickeriet bygga köket..

När vi sålde huset i USA frågade flera av spekulanterna om vi jobbade för IKEA ;)