Monday, June 18, 2007

Att lära för livet

Det diskuteras tydligen livligt om svenska barn ska börja skolan vid sex âr. Här i Spanien börjar den obligatoriska skolan vid sex âr och jag tycker att det är bra.

Varför? Sexâringar är som svampar och VILL lära sig en massa. Naturligtvis behöver man inte gâ i skolan eller pâ förskolan för att lära sig. Det kan man lika gärna göra hemma, om föräldrar och andra vuxna har tid och ork. Men i vârt samhälle har ju familjens vuxna allt mindre tid med barnen. Som det ser ut nu, är tendensen att barnen kommer mer och mer ut pâ festliga aktiviteter, sport och annat pâ sin lediga tid. Man ska ha roligt tillsamans, eftersom man inte hinner ses sâ mycket pâ vardagarna.

Visst lär man sig massor pâ fri och assisterad lek. Men jag undrar om barn inte lär sig allt mindre av vuxna som tar sig tid att visa dem saker. Det kan vara att läsa och skriva, men ocksâ att plantera träd, sätta en mask pâ kroken, titta pâ stjärnorna, använda uppslagsverk...

Alla barn lär sig i olika takt, och det tas det ocksâ hänsyn till i förstaklassen här. Men faktum är att ALLA sexâringar jag känner kan läsa skriva och räkna. Visst kan och vill de lära sig!

6 comments:

Anonymous said...

Jag haller med om att manga sexaringar ar vetgiriga och verkligen VILL lara sig saker, men samtidigt ar det sjatte levnadsaret ett ar da barnet ofta ar motoriskt oroligt och har stort rorelsebehov. Sa om barn ska borja skolan vid sex ars alder tycker jag att det ar viktigt att de fortfarande tillats LEKA mycket, och att det INTE blir for fokuserat pa att sitta stilla och lyssna.

Vilken harlig bild, forresten! Blir sa nostalgisk efter dessa oppna, gronskande svenska villatradgardar (som min F. inte forstar sig pa just darfor att de saknar hoga murar sa att "vem som helst" kan ga ratt in, he he)

Anna Malaga said...

Karin - Jag har en bergsget hemma, sâ jag förstâr precis vad du menar, hehe... Barn behöver röra pâ sig massor, och det mâste skolan ocksâ ta hänsyn till. Men mânga gânger är är det ett bra sätt att fâ dem att ta det lugnt ett tag att lära dem nâgot. Jag har sett tjugo femâringar sitta som ljus med ögon som tefat och höra pâ ett föredrag om det gamla Egypten.... för att tio minuter senare springa som dârar pâ skolgârden.

Jag är verkligen SJUK av längtan efter gräsmattor och lummiga träd just nu. Det där trädet planterade min son när han var 5, bredvid ett som jag planterade när JAG var fem - gulligt, va?

Anonymous said...

Jag tycker det vore bra med en skolstart vid sex år. Inte minst vore det konsekvent med den rörelse som faktiskt skett mot en skolliknande sexårsverksamhet för alla barn. Förskoleklassen ÄR en märklig hybrid och som det ser ut idag, med olika modeller på olika håll, innebär det att ungarna faktiskt inte får samma möjligheter. I en renodlad, homogen sexårsklass med 2 pedagoger på 20 barn, där hälften har tämligen mycket spring i benen, blir det mer lek och mindre skola - även för barn som är mognare och ordentligt vetgiriga. I ålderintegrerade klasser med kanske fem sexåringar i en klass med äldre barn (och gott om utrymme för individuellt sprattel ändå!) kan de sexåringar som ligger lite längre fram få fullt utlopp för detta. Min erfarenhet är att de lär sig läsa under det första halvåret, om inte förr, med få undantag.

Anna Malaga said...

Cruella - Aha, men du menar att du tycker att det är bättre att de mognare sexâringarn agâr med sjuâringarna?
Ja, inget fel med det heller förstâs. Jag gick själv med ett âr äldre barn. Det som är lite trist är när man kommer upp i tonâren och alla är ett âr äldre.

Anonymous said...

Nja. Jag glömmer att jag talar med en som inte har den moderna svenska skolans alla irrgångar och modeller klar för sig.

Det handlar inte alls om att bli uppflyttad och börja tidigare. Ålderintegreringen är en pedagogisk modell helt enkelt. Den vanligaste modellen är av typen F-2 (eller F-3), det vill säga att en klass består av ungefär lika många 6-, 7- och 8-åringar. Mycket av undervisningen sker åldersblandat och individanpassat - sedan kan de äldre barnen ha vissa ämnen för sig.

Lite klarare?

I övrigt tycker jag alltså att man ska göra grundskolan 10-årig med skolstart vid 6 års ålder. Då ska man börja ettan. Förberedelserna att vara i större grupper osv, interagera med andra barn etc. är ju avklarad i och med att de allra flesta barn går på dagis och det sista året där brukar ha en viss utslussningskaraktär med särskild pedagogik, "femårsklubbar" etc.

Anonymous said...

Fransmännen tycker sju år är jättesent. Jag tycker att det handlar om själva lärandet. Om man är sex år och vill lära sig läsa men ändå vill leka då borde man kunna hinna med att göra båda delarna. Det kan inte gå någon helig gräns vid sju år som gör att man absolut inte får öppna en bok före dess. Och precis som du säger, nästan alla sexåringar jag känner vill lära sig läsa.