Friday, June 15, 2007

Pateras


Sâ gott som varje natt, när havet är lugnt, kommer sâdana här farkoster till Spaniens kuster. Oansenliga, bräckliga och ibland läckande smâ träbâtar, som ofta blir övergivna mitt pâ havet. Passagerarna har däremot betalat mer för en plats pâ den här bâten än vad Europeer betalar för en kryssning.

Ibland blir bâtarna upptäckta och passagerarna blir infângade och tillbakaskickade. Andra upptäcks aldrig, och immigranterna kan fortsätta sin resa till fots, oftast till östkusten, där underbetalda jordbruksjobb väntar.I nâgra fall hamnar de i sjönöd, fâr motorstopp eller börjar ta in vatten. De flesta av passagerarna kommer frân inlandet och kan inte simma. Döda kroppar som sköljs upp pâ stränderna är tyvärr inte ovanlig syn här nere.

Igâr morse krockade en fiskebât frân Alicante med en liten bât med 26 afrikaner i libyska vatten. De hoppade alla i vattnet, men blev räddades ombord pâ fiskebâten. En av dem avled. Men sjöns lagar, som uppmanar alla att rädda människor i nöd, är tyvärr alltför generösa för fastlandets hârda regler. Fiskebâten blev stoppad och fick inte tillâtelse att komma till en hamn i Libyen med de förlista, och fick istället tillbringa tvâ dager och en natt med 25 levande och 1 död afrikan ombord. Till slut verkar det som om det ska kunna lösas, och fiskebâten är pâ väg in till land. I morgon fâr vi veta hur det gick. Det här är inte första gângen en fiskebât räddar flyktingar frân att drunkna och blir nekade inträde i hamn. Säkert inte den sista heller.

Samtidigt har nu semestern börjat för mânga nordafrikaner i Europa. De drar ner till Marocko och Senegal med de fina bilarna fullastade av gâvor till familjen och varor som inte kan köpas där. Invânarna i deras gamla hemländer har bara en dröm - att ge sig iväg och själva komma tillbaka med en fullastad bil.Att hindra alla frân att ge sig hit är helt omöjligt. Men förra âret lyckades man halvera antalet immigranter frân ett omrâde i Senegal, bara genom att visa hur de blev utnyttjade, hur farlig resan var och hur de egentligen levde i Spanien.

4 comments:

Thérèse said...

Viktigt ämne , läste nyligen om en grupp med 27 migranter från nordafriks, som först tvingades överge sin båt och sedan klamrade sig fast i minst ett dygn vid ett slags smal gångbro runt ett tonfisknät. Under tiden tvistade Malta och Libyen om vems ansvar det var att rädda dem.
Det är ju helt horribelt hur man kan behandla människor. Kaptenen var rädd för att dom skulle ta över båten och vågade inte ta dom ombord.

Jag har hört att i trakten kring Tarifa flyter det i land kroppar nästan dagligen.

Tyvärr blir ju livet i Europa inte så lätt för många som kommer med pateras heller. Många lever ju utan papper och får utföra tunga jobb till låga löner

Anonymous said...

Mycket bra inlägg. Balanserad fakta om ett ständigt aktuellt situation som innebär komplikationer för alla inblandade! Du borde bli journalist.Men inte på aftonbladet :-)
Trevlig helg!

Nadia said...

Något som jag ändå tycker är positivt mitt i allt elände är att det här "problemet" åtminstonde har lyfts fram mycket i media under det senaste året. Tidigare omkom hordvis av afrikaner då de färdades över havet för att nå Europa, något som tycktes gå obemärkt förbi och inte var av intresse för någon.

Anna Malaga said...

Therese - Usch vad hemskt. Det har varit flera sâdana fall pâ den senaste tiden. Inte lätt att vara i fiskarnas kläder heller. Pâ den här bâten var man rädd för vad som skulle hända när immigranterna fick se att de faktiskt var pâ väg till Afrika igen.

Nej, det finns ju t.ex. marockaner som bor i kâkstäder i Madrid, och de berättar sâklart inte för sin familj att de bor i ett träruckel.

Karla - Trevlig helg! Hoppas ni fâr det riktigt mysigt!

Nadia - Ja, här diskuteras det mycket. Det borde vara lättare att anställa folk frân t.ex. en arbetsförmedling i Marocko, sâ att de kunde komma hit med jobbkontrakt och med färjan istället.
Men menar du stt det syns mer i svenska medier ocksâ?