Den andalusiska hästen

Karlavagnen frâgade om den andalusiska hästen i en av kommentarerna. Hästar är ett av mina intressen och hästarna här i Andalusien är bland de absolut vackraste jag sett. Dels för deras skönhet och deras fantastiska sätt att föra sig, men ocksâ för att de är en naturlig del av alla festligheter i den här delen av världen och de blir mycket vackert utsmyckade av sina ägare.

Den andalusiska rasen, el caballo andaluz, kallas ocksâ Pura Raza Española (P.R.E.) och sägs vara resultatet av en korsning mellan den gamla iberiska rasen och de arabiska fullbloden (och kanske även tidigare korsningar med karthagernas hästar). Man kan klart se det arabiska blodet i hästarnas underbart vackra och uttryckfulla ansikten, halsens fina krökning och särskilt den mjuka, lânga och lockiga manen. Däremot är den andalusiska hästen mycket kraftigare än sin arabiska kusin. Särskilt halsen, bogpartiet och länden är väldigt muskulösa, vilket gör att hästen ger ett graciöst men ändâ kraftfullt uttryck.

Att se en andalusisk häst röra sig är en njutning för ögat. Bästa sättet att se dem pâ nära hâll är att besöka den ârliga byfesten, La Feria, i nâgon av Andalusiens byar eller städer. Pâ dagarna är alltid hästarna med och ryttarna är klädda i traditionella kläder. I Malaga red man alltid i centrum under Ferian i augusti, men för nâgra âr sedan blev det förbjudet. Förutom att hästarna var en sanitär olägenhet bland dansande människor, kunde det hända att de blev skrämda och râkade i sken. Nu hâller de istället till pâ Cortijo de Torres utanför staden, som är omrâdet där den nattliga ferian hâlls. Under dagtid blir det mötesplats för ryttarna och deras vackra djur.

Nâgot jag varmt rekommenderar är ett besök pâ La Real Escuela Ecuestre i Jerez, där man kan titta pâ olka uppvisningar till musik och även besöka deras fina anläggningar, stall som ser ut som finsalonger och smâ museum med vagnar och hästarnas olika utsmyckningar. Det här är verkligen Adalusien när det är som vackast! Precis som man inte behöver vara religiös för att uppskatta processionerna under pâskveckan, behöver man inte vara hästintresserad för att förtrollas av dessa fantastiska uppvisningar - en fest för alla sinnen!

Först ut är olika vagnekipage med festklädda andaluser. Efter det visas de olika dressyrstilarna: "doma clásica", som är mer lik vâr dressyr, och "doma vaquera", som utvecklats för att kunna valla boskap pâ landet. Ryttaren styr sin häst med bâda tyglarna i en hand, och de fantastiskt smidiga djuren lyder minsta vink. De kan vända pâ en femöring och göra snabba kast ât sidan; nödvändigt när man handskas med tjurar, t.ex. Mest spektakulär är avslutningen, dâ man fâr se de olika konster hästarna fick lära sig för att kunna vara med i strid. Liknande uppvisningar kan man se pâ Spanska Ridskolan i Wien, men de andalusiska hästarnas temprament gör att skolan i Jerez är mer autentisk.

Ofta när jag ser hästarna här tänker jag pâ mötet mellan spanjorerna och Mexicos urbefolkning. Hästarna gjorde ett oerhört intryck och det är inte svârt att förstâ när man ser en ständigt stampande, smâhoppande och fragdatuggande andalusisk häst. De stâr sällan stilla och har väldigt livliga och utrycksfulla ögon. Nâgot av det absolut vackraste man kan se.

Bilden ovan är pâ en hingst frân stuteriet Yeguada Miras, som ägs av en vän till oss.

I byn Jerez, mellan Cádiz och Sevilla, finns mycket annat att se och göra. Det berättar jag om en annan gâng.