Thursday, March 08, 2007

En plats i solen... eller skuggan


I helgens SUR (spanska) kunde man läsa att 25% av alla hudcancerpatienter pâ sjukhuset Hospital Clínico är utlänningar. Inte sâ underligt. Utlänningarna har en annan hudtyp, men ocksâ helt andra vanor. När jag träffar andra bofasta Spaniensvenskar, särskilt äldre, blir jag förvânad över hur bruna eller brända de är, även mitt i vintern.

Spanjorerna älskar sol och värme, men mâste inte sitta mitt i solen mitt pâ dagen. Bilden ovan är frân en typisk “spanjorstrand” den 1:a mars – trots den milda vârsolen är solskydden uppe. Under de varmaste timmarna sitter man i skuggan och äter lunch, pratar, läser tidningar eller sover siesta.
Pâ restauranger och cafeterior är det inte svârt att se vilka som är spanjorer och vilka som är utlänningar. Spanjorena äter i skuggan – utlänningarna sitter mitt i solen, även i den 35-gradiga julihettan. Engelsmännen är värst – de sitter timmar i solen, gärna utan skjorta, medan ölen blir ljummen pâ borden.

I julas fick min man en bok av min mamma: Lars Bygdemarks Sverige frân ovan, en samling helt fantastiska flygfotografier frân hela Sverige. Ett av fotona satt vi och tittade länge pâ, utan att förstâ vad det föreställde. En badstrand, helt packad med folk, där alla lâg i raka rader parallellt med vattnet. Konstigt... men plötsligt gick det upp ett ljus för mig. Svenskarna flyttar ju handduken efter solen! Antagligen var det sent pâ eftermiddagen, solen stod i väst och alla hade snällt radat upp sig för att ha ansiktet mot solen. Det där har spanjorerna helt missat....

14 comments:

Anonymous said...

jättebra blog! har läst nästan allt du skrivit och jag har lärt mig mycket! tack!

Lars at Ejgde said...

Hej Anna.

Du har fått en ny läsare.
Jag tillbringade ett par timmar i natt med att läsa igenom det mesta Du skrivit på din blogg.
När man sitter hemma i Svedala och regnet bara öser ned utanför fönstret så är det som balsam för själen att läsa dina berättelser.
Sällan har jag läst berättelser som är så välskrivna trots att dom är alldagliga och enkla. Din "penna" flyter lätt över sidorna.
Dina samlade berättelser skulle räcka till en hel bok och vi är nog många som skulle köpa den :)

Sedan jag var på Teneriffa i januari med hela min stora familj så har jag konstant längtat tillbaka.

Dina berättelser lägger mera ved på brasan kan man väl lugnt säga.

Tack för en mycket bra blogg.
Lars

Anonymous said...

Du har ratt - bleka nordbor tar verkligen vara pa alla mojligheter att lapa sol; ofta ocksa pa ett ganska ohalsosamt satt.

En annan sak som jag tankt pa ar att i Sverige utnyttjar man verkligen sina altaner, balkonger etc till att SITTA PA, alltsa fika, sola osv. I Italien ar det inte sa; eftersom de flesta ar sa trangbodda utnyttjas eventuella uteplatser oftast till forvaring, att stalla ut stadredskap eller sophinken pa :-) I mindre stader kan uteplatser anvandas till att odla nagot pa, t ex tomater och basilika. Men att sitta och ata pa balkongen blir ju dessutom ofta for varmt:-) Slakt och vanner som besoker oss i Italien brukar forvanat stirra pa var tomma balkong fraga: Men ANVANDER ni inte er balkong?

Monica said...

Hihi!

Det där är så kul, jag som bara har bott några få år i Spanien har börjat föredra skugga redan. I somras var vi i Stockholm i början av juli, och det var värmebölja. (jag led hemskt, det fanns ju nästan inte ac nånstans ens i affärerna, så det var hemskt!) Det jag inte kunde begripa var att alla uteserveringar vid lunchhak var överfulla när folk satte sig ner kl 12 för lunch, och det nog var mellan 26-28 grader varmt i skuggan. I solen - olidligt. Jag bara stirrade! Härnere har iallafall alla uteserveringar solparasoller, vid dessa restauranger på söder i stockholm som jag har fastetsade på näthinnan satt svenskarna och åt lunch mitt i solgasset. Och det hade redan varit varmt i flera veckor vad jag förstod... Men, det är väl den långa vintern som spelar in!

Linda said...

Detsamma fenomen går att hitta i stora delar av Asien: asiaterna själva - om de så är thailändare eller indier - undviker solen så mycket de kan och går inte ner på stranden förrän det är skymning, medan de flesta med vit hud (vilket i stort sett uteslutande är turister) ligger och steker sig mitt på dagen. Jag tycker själv att det ser fräscht ut med lätt solbränna, men det ÄR ju inte hälsosamt att vara ute i solen för mycket.
I Japan är det vanligt att se äldre kvinnor med solparaplyer på gatorna när solen gassar. Dels är det för att vit hy traditionellt ansetts vackert, men också för att det finns en hög medvetenhet om solens skadlighet. Var den medvetenheten har tagit vägen bland de unga gal-stilarna kan man ju fråga sig...

Anonymous said...

Ja visst är vi konstiga, vi vet så väl att det inte är bra med stark sol, ändå är det så lätt att förtränga vetskapen så fort man får sol och värme. Själv är jag så duktig och sitter under parasoll när de andra solar och så vips har jag glömt och ser ut som en rosa gris!

Anna Malaga said...

Zandra - Tack själv och välkommen hit! Kul att du gillar bloggen.

Lars - Âh, vad snällt skrivet, du har verkligen gjort min dag! ;-) Tack! Kul att kunna glädja i vintermörkret.
Jag har tittat pâ dina vackra bilder frân Teneriffa ocksâ.

Karin - hehe, vi använder faktiskt vâr balkong, men bara pâ eftermiddagen, när inte solen ligger pâ.

Monica - Visst fuskas det med a/c:n i Sverige, det behövs ju sâ sÄllan. Hur kul är det att köpa smälta chokladkakor pâ ICA?

Linda - Ja, jag har hört det ocksâ. Vi har massor av japanska turister i Spanien, men de gâr sällan pâ stranden. De shoppar och tittar pâ sevärdheter istÄllet.

Helena - Ja, det där hÄnder mig ocksâ ;-)

Thérèse said...

För några år sen när jag besökte Cordoba i månadsskiftet maj/juni hamnade jag på en liten resturang för spansk lunch. Det var sol och stekhett. Alla satt under parasoller utom en grupp engelsmän som hävde öl i den 35-40 gradiga solen.
El camarero blev så förvånad över engelsmännens beteende att han höll ett mindre fördrag för mig om hur galna dom var.
Naturligtvis var dom röda som kräftor på axlar och armar och dom enda som var fulla på stället.

Thérèse said...

Instämmer med Lars , din blogg är mycket bra och skulle räcka till en bok som vi nog är många som skulle vilja köpa ;)

Anonymous said...

Ha ha - kul avslut!!!

Anonymous said...

Åh vad jag skrattade när jag läste det sista, precis så är det ju :-) Så förbryllad din man måste ha blivit över bilden!

Och jag håller med Lars, gav du ut en bok skulle jag också köpa den. Det är precis såna här texter man skulle vilja läsa i en reseguide men aldrig hittar.

Anna Malaga said...

Therese - Att bli full pâ stranden och sen somna är ocksâ en bra idé... man är definitivt inte blek när man kommer hem. Tack, vad snäll du är ;-)

Niklas - Visst var det. Boken har förresten massor av roliga och vackra bilder.

Christina - Ja, det var lite svârt att förklara...exotiska vanor ;-)
Jag fâr väl hoppas att nâgon bokförläggare läser här.

Carin said...

Ja, Anna, en bok!!!

Jag försöker tänka lite mer som sydlänningarna vad gäller solen men vänder alltid ansiktet mot himlen och lyfter lite lätt på hakan, som en typisk svensk som försöker lapa åt sig lite av den första vårsolen. Fast jag har den här 90 % av året... men det sitter i än...

Málagaborna är annars försvånansvärt glada i att sola tyckar jag. Dock är de mycket bättre än nordbor på att smörja in sig. Få spanjorer använder inte solkräm med ganska hög faktor.

Anna Malaga said...

Carin - ja, jag älkar ocksâ den här första vârsolen. Fast i maj är jag redan trött pâ den ;-)