Tuesday, March 27, 2007

Snälla flickor?

I en artikel i AF kan man läsa om att en del kvinnor i Sverige inte kan leva pâ sin lön, trots att de jobbar heltid. Förutom att det där “att leva” är ganska relativt är ändâ frâgan om mäns och kvinnors löner intressant. Det finns fâ saker som retar mig mer än när kvinnorna fâr skulden för att de väljer “fel” yrkesinriktning. Vârdbiträden och städerskor behövs ju. Vad är felet egentligen? Yrkesval och barnafödande kan inte vara hela sanningen, när medelâldern för förstföderskor ligger pâ 28 âr och redan utgângslönen för nyutbildade är högre för män (inom samma yrke).

Varför är egentligen kvinnorna överrespresenterade inom lâglöneyrken? Har vi nâgon slags masochistisk dragning till tunna lönekuvert? Eller har det snarare blivit sâ att ingen betalar oss mer för cheferna inte värderar oss tillräckligt högt OCH att vi inte säljer oss själva tillräckligt bra eller inte är kaxiga nog? Vad jag har hört har bâde statusen och lönerna inom läkarkâren sjunkit i Sverige sedan fler kvinnor blir läkare. Hemskt trist om det är sant!

I fredags, pâ ett födelsedagskalas, träffade jag en annan mamma som förr jobbade deltid pâ ett stort varuhus med att plocka upp varor. Arbetstiden var 07-11 och lönen 300 Euros. Nu hade hon bytt jobb och jobbade som gatusopare. Jobbet är utomhus, och arbetstiden 07-12. Lönen? 1.220 Euros, alltsâ fyra gânger sâ mycket!
Skillnaden är att gatusoparna till största delen är manliga. En man jobbar inte för 300 Euros. De KAN inte jobba för den summan, eftersom de ofta har en familj att försörja. Men ärligt talat VILL de inte heller. Kvinnorna däremot accepterar att deras lön blir ett “tillskott i kassan”. Vilket är helt OK om det handlar om att jobba extra lite dâ och dâ, men inte 4 timmar per dag.

Man säger att fler kvinnor borde bli snickare och svarvare istället för vârdbiträden. Men i förra mânaden läste jag en annan överraskande artikel. Den handlar om att det visserligen är lättare att fâ jobb efter fordonsteknisk utbildning än efter omvârdnadsprogrammet. Men männen fick jobb mycket fortare än kvinnorna vilken linje de än valde. Alltsâ: Killarna fick lättare jobb än tjejerna efter fordonsteknisk. Jaha. En del gubbar som anställer kanske fortfarande inte litar pâ att en tjej kan meka med motorer. Men killarna fick fortare jobb även efter vârdprogrammet!! Vad är fel? Knappast föräldraledigheten, det här handlar om 18-âringar.

En stor del av felet ligger säkert hos anställaren. Kanske hos oss kvinnor ocksâ. Jag tror att vi oftare är “duktiga”, men det räcker inte för att fâ en bra lön. Vi är bättre än killarna i skolan, där man kan ha alla rätt pâ prov och fâ högsta betyg. Men i arbetslivet fâr vi inte automatiskt samma “höga betyg” i form av hög lön efter hur duktiga vi är. Man mâste visa sig, kräva, ta fram armbâgarna... det är ju trist att det ska vara sâ, men ingen betalar en städerska mer lön hur flitigt hon än polerar. Inte förrän hon säger att hon har blivit erbjuden en högre lön pâ kontoret mitt emot.

Eller?

12 comments:

Thérèse said...

Väldigt viktigt ämne och häpnadsväckande att det inte har hänt mer. Att kvinnor får lägre löner för samma yrke som män har ju diskuterats hur länge som helst och alla tycker ju det är fel.

Från början var det nog så att männen fick högre lön för dom ansågs vara familjeförsörjare men idag är ju iallfall Sverige fullt av ensamstående mammor som ofta har den tyngsta försörjningsbördan för barnen efter separationen.

När jag jobbade i hemtjänsten gnälldes det mycket över lönen och många hade problemet att om lönen höjdes några hundralappar så sänktes bostadsbidraget med motsvarande.

Nu är jag lite provokativ men egentligen tycker jag att en dagisfröken borde ha mer eller åtminstone lika mycket betalt som en gymnasielärare. Dagisfröken har på många sätt ett mer ansvarsfullt jobb än gymnasielärare sm arbetar med "vuxna".

En annan sak som i sammanhanget kvinnolöner är att kvinnor ofta halkar efter när dom får barn och är hemma. Mendans det anses bra om en pappa är hemma några månader med barn.
En man som söker ett jobb får heller aldrig frågor om planer på barn eller hur ofta barnen är sjuka

EN förskolärare (oftast kvinnor) har lägre lön än e snickare och dessutom ofta en stor studieskuld hos csn efter tre års högskolestudier , något snickaren inte har.

Nu blev det långt och rörigt det här men jag tycker det är så fruktansvärt dåligt att just typiska kvinnoyrken ska ha lägst lön och att kvinnor ska få sämre betalt för att göra samma jobb som män. Det snackas så mycket om att det är fel men det händer ju aldrig något

Anonymous said...

Ja, det här är då sannerligen ett viktigt ämne. Och lite känsligt. Och tjatigt. Och svårt. Men jäklar, vad viktigt det är!!

Det är helt sjukt att de mest kvinnorepresenterade yrkena har sämst betalt, men jag är fullt medveten om att det är så. För några år sedan läste jag en undersökning. Man hade kollat 94 olika jobb. Jag tror att det var 4 jobb där kvinnornas löner var högre än männens... annars var resten av jobben, 90 stycken alltså, avlönade bäst till männen. Och då kan jag tala om att där kvinnorna hade högre löner, skiljde det väligt lite till männens, medan det var betydligt större skillnader tvärtom...

Eftersom jag pluggade journalistik kollade jag vad en journalist tjänade. Som kvinnlig journalist fick man visst räkna med att tjäna 2500 kr mindre i månaden än en manlig kollega. Helt sanslöst.

Anonymous said...

Jag tycker som de andra som kommenterat att detta är ett mycket viktigt ämne! Ibland känns det som att hur vi kvinnor än gör kommer vi få lägre lön precis som du skriver i exempelt med läkaryrkes fallande status och det faktum att killar både får jobb lättare och högre lön inom typiskt kvinnodominerande yrken.
Jag arbetar med rekrytering, headhunting för att vara mer exakt. I min vardag ser jag skrämmande exempel på hur företag aktivt säger att de vill ha en man till en viss tjänst. Jag gör många rekryteringar inom teknikområdet, tack och lov mest med kloka företag som värdesätter även tjejer. Men jag har fått höra av ett konsultföretag att de ofta kan ha svårt att sälja in kvinnliga konsulter därför att vissa män inte litar på deras kunskaper. Själv har jag som mitt eget lilla jämställdhetsmission i arbetet att försöka lyfta fram kvinnliga kandidater. Mitt jobb är att leta rätt på duktigt folk och då anstränger jag mig gärna för att leta lite extra efter en duktig kvinna vilket inte alltid är lätt i mansdominerade branscher. Men jag hoppas att jag kan vara med och bidra till att några duktiga kvinnor lyfts fram lite extra och hamnar på bra positioner.

Anonymous said...

Jag håller med om alltihop! Jag röstade på Fi i sista valet - faktiskt till min egen stora förvåning. Jag bestämde mig en kvart innan vi kom fram till vallokalen - då satte jag på min själsliga autopilot.

Anna Malaga said...

Therese - Du har sâ rätt. Varför händer inget? Att vi klagar över kaffebordet hjälper oss att mâ bättre, men inte mer. Det är arbetsgivaren vi mâste klaga hos! (inte direkt klaga, utan argumentera och stâ pâ oss.)

Som du säger är förskollärarens jobb väldigt viktigt och dessutom pâfrestande. Gymnasielärarna har väl kanske längre utbildning (inte alltid!) men som du säger stämmer inte formeln för längre utbildning=högre lön när det gäller mânga amdra jobb. Studieskulden är ju däremot lika för bâda könen...

Barajagjohanna - Visst är det ett känsligt och svârt ämne. Men vi har väl inget annat val än att tjata vidare ;-) Ditt exempel är ju sanslöst. Skriver kvinnor sämre än män? Jag tror inte det...

Anna - Vad roligt att höra!! Jag kan bara applâdera, en sâdan medevetenhet och attityd är värd tuden gânger mer än kvoteringar, tycker jag. Hoppas att fler resonerar som du!

Christina - Ja, jag skulle ocksâ gärna rösta pâ ett feministparti, men inte just Fi, tyvärr.

Anonymous said...

Anna- Nä, det är inte mitt drömfeministiska parti heller, men i brist på ngt bättre ville jag i alla fall markera att jag är intresserad av ett.

Anonymous said...

Oj, det marks att det har amnet engagerar pa de langa kommentarerna! Jag tycker du har pekat pa flera viktiga orsaker Anna. Jag tror ocksa att det beror pa en kombination av "fordomar" fran arbetsgivarna och brist pa vilja/formaga att sta pa sig hos kvinnorna. Det ar fortfarande sa, tror jag, att kvinnor inte varderar en hog lon lika hogt som man, de kanner kanske inte samma ansvar att "dra in pengar" till familjen och kvinnors "framgang" mats oftast i andra mattstockar hos omgivningen. Sen ar det ju ocksa sa att en kvinna forvantas vara mer "hansynsfull" och inte markas sa mycket. Latt att saga att kvinnor borde sta pa sig mera, men de som gor det blir latt sedda som "tjatiga", "manhaftiga", "motvals". En ratt svar balansgang att halla sig till.

Anonymous said...

Jo, jag håller med!

Bra påpekande av Sofia! Det där om kombinationsproblematiken.

Anonymous said...

Huvudet paa spiken Anna! Blev just uppringd av ytterligare en telefonforsaeljare som ville tala med en manlig person i huset. Det gick inte sa jag, naehae, finns det verkligen inte en saadan? Jag svarade inte. En kvinnlig daa i 18-25 aars aalder?! Daa informerade jag dem om att jag uberhaupt inte var intresserad. Iofs inte relaterat till loenefraagan, men vael en reflektion om "head of household" synen i detta latinska land.

Anna Malaga said...

Christina - Ja, just det. Âtminstone borde det väl göra de andra partierna mer "intresserade" av frâgorna, som det blev med miljöpartiet i början.

Sofia - du tar upp nâgot väldigt viktigt. Killar är "drivande" och "pushiga", medan tjejer ofta fâr negativa omdömen när de är likadana. Nâgot som ofta märks redan i uppfostran av riktigt smâ barn.

Niklas - Vad kul att du inte har nâgot att invända ;-)

Karlavagnen - Usch vad jag är trött pâ telefonförsäljare. Jag fâr alltid frâgan om jag är Señoran i huset. Ibland fâr jag lust att säga att Señoran jobbar och jag är älskarinnan, hehe...

Anonymous said...

Ha ha - ja!

Unknown said...

Läste för inte alls länge sedan att man jämfört kvinnor och män när de löneförhandlade och att kvinnor var mycket sämre (snällare kanske?). Tjejer nöjde sig med vad chefen sa medan killarna argumenterade sig till vad de vill ha.

Om två veckor ska jag löneförhandla, he he. Snacka om att jag ska bråka:)