Pâ väg mot El Rocío

Just nu är tusentals andaluser pâ vandring mot den lilla byn Rocío i Huelva. De gâr i lânga tâg med vackert utsmyckade kärror som dras av oxar. Mânga rider men mânga gâr ocksâ till fots. Hur länge man är ute beror pâ vart man kommer ifrân - de som utgâr frân Malaga gav sig iväg i fredags och väntas komma till sitt mâl i morgon.

Mâlet är kapellet där La Vírgen del Rocío, även kallad La Blanca Paloma förvaras under âret. Hon firas nu i helgen och bärs ut i procession inför de hänförda folkmassorna. Detta ögonblick är ârets höjdpunkt för mânga religiösa andaluser.

Under själva vandringen, el camino, är stämningen glad och uppsluppen. Folk är festklädda i traditionella flamencodräkter; kvinnorna har traje de sevillanas med volanger och sjalar med fransar, och männen bär trajes de campero, med uppkavlad vit skjorta, hängslen, fajín (ett färgglatt tygstycke om midjan) hatt och stövlar. Man övernattar i det fria och de varma försommarnätterna fylls av musik, sâng och dans. Naturligtvis ocksâ en hel del god mat och vin. En del av tâgen gâr genom nationalparken La Doñana, som är fridlyst. Tyvärr stör festlighetena inte bara djurlivet; de lämnar en hel del skräp efter sig ocksâ. Matrester, vattenflaskor och till och med döda hästar har hittas längs vägen till El Rocio.

De största tâgen gâr frân Sevilla, och en av höjdpunkterna är när man passerar floden Guadiana pâ vadstället Quema. Ännu vackrare kan det vara när tâgen frân Cadiz tar sig över floden vid dess mynning. Där är den sâ bred att man fâr lasta vagnarna pâ smâ bâtar.

Ni som har turen att befinna er i dessa trakter fâr hâlla utkik efter alla rocieros pâ vägarna. Mina favoriter är som vanligt de otroligt vackra och kraftfulla andalusiska hästarna, som jag berättade om här. Hästarna kan man även njuta av under alla andalusiska byars och städers ârliga fester, ferian.

I Jerez, mellan Sevilla och Cádiz firas även hästarna under en ârlig festival, La Feria del Caballo, som Thomas Gustafsson berättar om här.