En del vill bara koppla av frân en stressig vardag, vissa vill sola pâ varma stränder, andra vill shoppa och nâgra vill festa och träffa folk. Jag hör nog till dem som hellre gâr en hel dag pâ nâgot intressant museum eller tittar pâ ruiner. En strand är definitivt inte mitt favoritresemâl. Dels för att jag bor 50 meter frân en, men framför allt för att jag tycker att det är slöseri med tid och pengar att ligga pâ en strand och sola när man kan titta pâ t.ex Allhambra i Granada:
Eller Teatern i Merida, frân romartiden:
Men det jag helst av allt gör är att ta del av gatulivet. Jag älskar att vandra runt pâ gatorna i Montmartre, Florens eller Sevilla och att sätta mig pâ nâgot centralt men ändâ avskilt café och studera förbipasserande. Det är verkligen intressant att se hur de gâr klädda, hur de pratar med varandra och hur de behandlar barnen, t.ex.
Kul ocksâ hur man kan se med en gâng om de är turister eller inhemska. När jag jobbade i Torremolinos kunde jag efter ett tag se vilken nationalitet nâgon hade lângt innan de öppnade munnen. När det gällde svenskar kunde jag dessutom höra var de var frân, trots att de pratade engelska eller spanska. Värst är göteborgare, de kan konsten att prata vilket sprâk som helst med göteborgsdialekt.
Man behöver naturligtvis inte sitta pâ ett fik för att studera folk. Tâg och tunnelbanor är ocksâ kul, men stora internationella flygplatser är oslagbart bäst. Medan man väntar pâ sitt flyg, kan man sitta och försöka gissa vad folk som gâr förbi jobbar med och om de ska ta flyget till Kapstaden, Kairo eller Lima.
När det gäller cafeterior fick jag en del tips frân Magnus W pâ bra ställen i Stockholm, under inlägget “cafeliv”. Ni fâr gärna hâlla med eller säga emot. Själv har jag ingen aning, eftersom jag inte känner till huvudstaden sâ bra. Däremot kan jag tipsa om en perfekt strategisk punkt i Malmö: en pizzería pâ ett hörn av det mycket vackra Lilla Torg. Goda pizzor, goda sallader och en hörnterass där man har uppsikt över tvâ torg och verkligen sitter mitt i vimlet. Jag har glömt namnet, men den är omöjlig att missa. För mig är det svârt att kommentera malmöborna, eftersom jag är hemmablind, men min man undrade “varför är alla tjejer sâ uppklädda och killarna sâ sjaskiga??”
Pumans dotter gav mig ett fint tips pâ ett café i Veracruz, Mexico. Jag vill gärna ha fler! Vill nâgon dela med sig av sina smultronställen runt om i världen är det bara att skriva.
8 comments:
Anna: Vad bra att du nämnde Magnus café-tips, annars hade jag nog missat dem. :)
Det allra viktigaste är egentligen kontakten med lokalbefolkningen. Jag vill veta så mycket som möjligt om de platser jag besöker: kultur, historia, hur folk lever, det vanliga vardagslivet alltså och helst inte ”från ett åskådarperspektiv” om det går.
Jag tycker också om att gå på museer, se historiska platser, njuta av naturupplevelser i lagom doser och det får gärna vara lite spänning med, men jag är ingen äventyrsresenär. Jag tycker om att bada och få lite färg på det bleka skinnet, men jag är absolut inte en som skulle kunna ligga på playan i en vecka eller två eller shoppa loss. Strandlivet ger mig inte speciellt mycket. Det är jag alldeles för rastlös för och behöver mer stimulans.
Florens och Granada, som du nämnde, är helt underbara, precis som Madrid. Sedan har jag några favoriter i Latinamerika: Trinidad på Kuba, Antigua och byarna runt Atitlán-sjön i Guatemala, Granada i Nicaragua, Puerto Viejo i Costa Rica och San Cristóbal i Mexiko. Jag kan tjöta (blink, blink) mig halvt fördärvad om Mexiko just nu, vilket jag gör också enligt många i min omgivning, men mitt drömresmål är faktiskt Bolivia (och Madagaskar men där har jag inte varit ännu). Bolivia med sin vackra natur, underbara gästvänliga människor och otroligt rik kultur. Mer än hälften av bolivianerna, kanske runt 60%, det beror lite på hur man räknar, tillhör ursprungsbefolkningen. Jag skulle nog kunna skriva en hel roman om det, nu får jag sluta…
P.S. Nadia, det är inget fel på göteborska! Tvärtom, det låter jättemysigt i mina öron. Jag är så där knäpp att jag tycker att skånskan är vacker också. Ibland har jag lite svårt att förstå om någon pratar riktigt grötigt, men jag tycker att det är vackert..
Nadia - ja, visst är det lustigt? Det är nâgot som är svârt att sätta fingret pâ...uttrycket i ansiktet, en slags försiktighet och sättet att titta sig omkring.
Göteborgska är fint. Och kul. Men pâ spanska blir det nästan lite FÖR kul ;-)
Puman - ojojoj, vilken massa tips. Jag hade aldrig tänkt pâ Bolivia som drömresemâl, det hade varit jättekul om du hade berättat mer - tack! Min ârsbudget räcker inte till just nu, men det kan vara nâgot att tänka pâ i framtiden.
Bolivia är nog värt ett eget inlägg så jag får skriva upp det på 'att göra'-listan. :)
Jag alskar ocksa att studera folkliv, bade nar jag ar "hemma" i Sverige och nar jag befinner mig utomlands. Har i Japan ar det en fantastiskt givande syssla, eftersom japanerna ar sa otroligt duktiga pa att kla sig. Man ser helt underbara kladkreationer var som helst, vilken dag som helst! Roligast ar det i livfulla och ungdomliga stadsdelar som Shibuya och Harajuku, som med all ratt ar kanda for "outlandish streetwear".
Det dar med att studera manniskor pa flygplatser haller jag ocksa med om. Nar jag reste till Thailand forsta gangen for ett gang ar sedan, gjorde vi en ganska lang mellanlandning i Abu Dhabi, vilket tveklost var den haftigaste flygplats jag besokt. Dels var den byggd och kladd i underbart fargglad mosiak, men det var ocksa en otrolig smaltdegel av manniskor fran ALL varldens nationaliteter. Man sag alla religioner, alla hudfarger, alla kladedrakter. Den enda nackdelen var att det var tillatet att roka overallt, sa det var som att befinna sig i ett gigantiskt rokrum ;)
Vad kul att ni delar med er i sâ lânga kommenatrer, det är verkligen intressant att läsa!
Puman - jag väntar med spänning.
Linda - Nu blev jag verkligen sugen pâ att âka till Japan... och att byta flyg i Abu Dhabi. Vad bra att ni sâg nâgot, trots röken ;-)
Ju mer jag läser i din och andras bloggar inser jag hur mycket jag faktiskt missat av Spanien. Jag har bara besökt sol- och badpärlor och totalt missat alla vackra katedraler och vackra städer.
Tror minsann Spanien får bli mitt nästa projekt.
Ja, det tror jag att det är mânga som gör. Stränderna är ju sâ solsäkra och pâ sommaren är det lite för varmt för stadsturism. Fler borde komma hit under vâr och höst.
Härligt att läsa din blogg!
Roligt att läsa om någon som bor permanent i Spanien och hur livet lever där.
Själv är jag frälst på Kanarieöarna...det är vårat smultronställe..bra klimat året om...men det är nog många som inte gillar det. Jag älskar språket och försöker läsa spanska så ofta jag kan.
Post a Comment